ÅRETS LÅT:
Adele
Skyfall. (XL/Columbia)
Pop. Rysningar och gåshud. Jag har saknat de där fantastiska Bondlåtarna som inte gjorts på år och dar. Så kom Skyfall och den smala genren föddes på nytt.
ÅRETS ALBUM:
1
Laleh
Sjung (Lost Army/Warner)
POP. Glada Elephant, sorgliga Some die young och förväntansfulla Vårens första dag. När jag var tonåring kunde jag sätta på repeat och lyssna på en skiva om och om igen tills jag kunde varenda ton utantill. Det händer inte så ofta längre. Men Sjung längtade jag tillbaka till varje gång sista spåret spelats.
2
Anna von Hausswolff
Ceremony (King Disk/Border)
Pop. Storslagen kyrkoorgelpop blir inte bättre. Särskilt Mountains crave där man befinner sig någonstans mellan jordens undergång och himmelriket.
3
Markus Krunegård
Mänsklig värme (Stranded/Universal)
Med låtar som Askan är den bästa jorden och Korallreven och Vintergatan visar Markus Krunegård vilken otroligt stark låtskrivare han är.
4
West of Eden
Safe crossing (Warner)
Göteborgsbandet som låter mer irländska än irländarna själva. På sjunde skivan hänger man sig åt havet och sjömansmyter.
5 Winhill/Losehill - Swing of Sorrow (Tyrandora/Border)
6 Linnea Henriksson - Till mina älskade och älskare (SME)
7 Regina Spektor - What we saw from the cheap seats (Warner)
8 Leonard Cohen - Old ideas. Columbia/Sony
9 First aid kit - The lion’s roar. Wichita