"Efterspel" skapar teaterhistoria

Den svenska premiären av "Efterspel" av Brian Friel skapar svensk teaterhistoria - landets två största teatrar samarbetar med lilla Strindbergs intima teater och gör en gemensam uppsättning. Men försöket är i liten skala, bara två skådespelare står på scen.
- Blir det bråk så drabbar det inte så många, säger Dramatenchefen Staffan Valdemar Holm.
Lagom till Strindbergs födelsedag och till nya Intima teaterns tvåårsjubileum, den 22 januari, får "Efterspel" premiär. En nyskriven pjäs om två karaktärer ur världsdramatiken: Andrej ur Tjechovs "Tre systrar" och Sonja ur hans "Onkel Vanja".
Det var regissören Lena Söderblom som initierade projektet och raskt drog in Dramatenskådespelaren Lil Terselius som även översatt pjäsen. Tillsammans sökte de stöd för sin idé hos både Benny Fredriksson på Stockholms stadsteater och Staffan Valdemar Holm. "Vi har inte råd", blev beskedet från båda håll så det samarbete som sedan inleddes är främst en ekonomisk fråga.
För Strindbergs intima teater, en fri scen med bara två anställda och inga fasta anslag, är samarbeten som detta är en förutsättning för att de ska kunna överleva. Men även institutionerna kan behöva stötta varandra för att frigöra pengar till den här sortens projekt.
- Det är väldigt viktigt att bristen på pengar inte gör de stora teatrarna rädda för göra saker vid sidan om. Allt får inte vara så genomplanerat, det måste finnas plats för tillfälliga tankar att utvecklas, säger Lil Terselius.
"Efterspel" utspelar sig på ett café i Moskva på tidigt 1920-tal, i den stad dit nästan alla Tjechovs karaktärer längtar. Utom just Sonja och Andrej som ändå hamnat där, i Friels fantasi kring deras fortsatta liv efter pjäsernas slut. De möts av en slump på ett café som fortfarande bär spår av det Ryssland som försvann med revolutionen.
Andrej spelas av Helge Skoog, Stadsteaterns kung av improvisation och soppteater som nu lockats in i ett mer traditionellt teatersammanhang.
Både Benny Fredriksson och Staffan Valdemar Holm uttrycker sin stora belåtenhet över detta samarbete. Frågan är i vilken form teatrarna kan samarbeta även i fortsättningen.
- Nu när dessa två teatrar är de enda två riktiga repertoarteatrar är det viktigt att vi värnar om vår verksamhet och även stöttar varandra, säger Benny Fredriksson.