För sex år sedan vann Christer Engqvist ståupptävlingen Bungy Comedy. Kriteriet för att få vara med är att man är komplett nybörjare. Inför finalen var han så nervös att det gjorde ont i kroppen. I den fullsatta salongen satt 200 personer. Det blev ett "lyftataketskratt" efter första skämtet. Han var fast.
– Vad man än gör på scen så är det ett knark, säger han.
När Christer Engqvist nu ställer sig på Reginateaterns scen på söndag kommer många i publiken att känna igen hans röst. I flera år har han lett P4 Upplands morgonprogram.
Vi ses efter lunch på ett fik i närheten av Sveriges Radio på Bredgränd. I vanliga fall brukar han lägga sig att sova så dags på dagen, innan barnen kommer hem från skolan och ska skjutsas till träningar.
Jobbet börjar klockan fem på morgnarna. Han hävdar att han är morgonpigg, men det känns inte övertygande eftersom han sedan berättar att han somnat i duschen flera gånger och vaknat av att han dunkat huvudet i väggen eller ramlat ut genom duschdörrarna. Men efter duschen brukar han vara på banan.
Reginateatern är Christer Engqvists största ståuppscen hittills. Med sig har han sitt favoritband Karakou, som varit gäster i radiostudion flera gånger. Deras poplåtar är färgade av att bandmedlemmarna lyssnat mycket på hip hop och rappat en del. Största hiten heter Gruset, en låt som Christer Engqvist tycker borde spelas på skolavslutningar. Idén till samarbetet föddes när han körde bil.
– Jag lyssnade på Karakou och kände att en låt skulle sitta snyggt efter en specifik rutin, berättar han.
Rutin är samma sak som ett skämt.
Under studietiden i Uppsala lade Christer Engqvist mycket tid på studentradion, spex på Norrlands nation och Kalmar nations popscen. Han har spelat och sjungit i massor av band.
– Jag spelar nog fortfarande i The Majors, men det ligger i träda sedan flera år, säger han.
Engagemanget i studentlivet ledde till två avbrutna utbildningar – lärarlinjen och religionsvetarprogrammet – innan han till slut nästan fullföljde journalistlinjen på Ljungskile folkhögskola.
När han ståuppar brukar han bara ha stödord i vanliga fall, men inför helgens föreställning har han satt ihop ett strukturerat manus. Det är hans första egna show. Tidigare har han som längst pratat i 20 minuter. Nu dubblerar han det rekordet.
Som ståuppkomiker brukar han beskrivas som dryg, ettrig och akademisk. Det återspeglar hans självbild väl. Man ska tramsa på allvar, tycker han.
– Det man framför allt lär sig i standup är att det krävs ett jävla detaljjobb. Det är ett slit som allt annat, säger han.
Detaljerna handlar om ordföljder, pauser, att vinkla och skala bort. Precis som i journalistiken.
– Det är likt direktsändningar i radion. Det är där och då i stunden, och val av ord.
Har du bra självförtroende?
– Både och. En blandning av hybris och självförakt. Jag tycker att jag är tillräckligt rolig. Samtidigt, när det inte funkar, känner jag ett sånt självhat, svarar han.
Roligast tycker Christer Engqvist att det blir när han skämtar om flera saker samtidigt, när skämtet har flera lager. Han trasslar också gärna in sig i associationer som leder längre och längre bort från ursprungsskämtet.
En klok sanning som någon, han minns inte vem, har sagt är att ståupp inte är monolog.
– Det ska vara en tydlig dialog med publiken även om det bara är jag som pratar, säger han.
Han hoppas på fler scenshower. Nästa utmaning är att lära sig spela piano så pass bra att han kan ha en flygel på scenen.