Skådespelaren Louise Ryme, som annars just nu kan ses i den hyllade Min vän fascisten på Uppsala stadsteaters stora scen, tar plats i Salongen under ett par tisdagskvällar med sin egenskrivna föreställning Fräulein Lou-Lou. Hon kallar den föreställningskonsert och en hyllning till divan. Inför pjäsarbetet har hon tittat på gamla filmklipp och föreställningen är späckad av örhängen från 30- och 40-talet.
– Jag har fascinerats av hur stor kreativitet kan gå hand i hand med stor destruktivitet. Artister som Judy Garland och Zarah Leander var storslagna på scenen men destruktiva privat. Jag funderar över hur de skulle ha kunnat hitta balans i sina liv, säger Louise Ryme.
Louise Ryme har spelat pjäsen tidigare på Orionteatern i Stockholm och på Teater Halland. Hon gillar divornas sätt att ta sig själva på stort allvar. Istället för att divan ses som ett objekt som hoppas att hon ska bli beundrad så ser Louise Ryme henne som ett subjekt som vet sin storhet och har makt över sin publik. Och hon menar att det är både humor och svärta i pjäsen.
Pianisten Charlie Malmberg är också med på scenen. Förutom att han ackompanjerar har han rollen som divans slagpåse och livskamrat.
– Man kan beskriva föreställningen som en konsert som ballar ur. Den börjar med att Lou-Lou sjunger "Vill ni se en stjärna" och slutar helt annorlunda, säger Louise Ryme.
Scenmiljön hoppas hon ska påminna om en klubb i 30-talets Berlin.