Dissekering på Anatomiska teatern
En multiinstallation med internationella artister äger rum på Anatomiska teatern i Uppsala i helgen. Operation och dissekering står i fokus som en teaterform på gränsen mellan liv och död.
delta i en speciell värld skapad av kroppen under kniven.
- Inspirationen kommer från de anatomiska- och operationsteatrar som finns i västvärlden. Vi gestaltar olika aspekter av det som försiggick på dessa teatrar med en blandning av olika konstformer.
Rummet är högst central för föreställningen och Joan Laage är mycket glad över samarbetet med Uppsalas Anatomiska teater. Vi möts på plats. Hon blickar upp i rummets kupolformade tak och tillsammans låter vi blickarna vandra längs med de branta åskådarraderna ner mot själva scenen där dissektionen av människokroppar ägde rum. Här, ett tiotal mellan åren 1663 och 1766.
Stor Rymd
Slående är att rymden över sista bänkraden är lika stor som själva teatern.
- Det är som att vara i en katedral. För vår föreställning passar rummet perfekt, där nere finns kroppen och i kupolen är själens plats.
Joan Laage hade länge varit fascinerad av fenomenet där den döda kroppen inför publik dissekerades och hon funderade mycket kring begreppen kropp, själ, liv och död när hon mötte den polska gruppen Amareya Teatr som gått i liknande tankar. Den består av tre kvinnor: Katarzyna Julia Pastuszak, Agneszka Kaminska och Aleksandra Sliwinska och de arbetar med okonventionella dans- och teaterformer med buton som grund.
Butodans
Med i samarbetet är också musikern Tomek Choloniewski från Krakow och artisten Rachel Sweeney från London. I föreställningen ingår bland annat butodans, teater och slagverk.
Buto är en japansk dansform som uppstod på 1960-talet. Uppsalabon kan ha kommit i kontakt med den genom butodansaren Su-En, alias Susanna Åkerlund och dansgruppen Su-En Butoh Company.
Joan Laage kom i kontakt med buton när hon bodde i Japan på 1980-talet och anordnar själv workshops och uppträder.
— Buton handlar om cykler i livet, om just döden, kroppen och själen. Genom dansen illustreras kroppens förändringar och vi koncentrerar oss på olika kroppsdelar, till exempel genom att med hela kroppen bli ett hjärta.
Joan Laage visar runt i Gustavianum och stannar till framför en bild från tidigt 1600-tal som visar hur en dissekering av en kropp kunde gå till. Det ser ut som en slakt.
— Många lockades att titta och det blev lite som en show för den som höll i kniven. Obduktioner sker även i dag men synen på kroppen har förändrats. Hos mig väcker hela situationen nyfikenhet och frågor om själen och kroppen. Vad händer när man är död?
Så jobbar vi med nyheter