– Jag är väldigt glad och det är en stor heder, säger Carina Burman om att få Disapriset.
I och med det sällar hon sig till en vitter skara pristagare där de två senaste är Svenska akademiens ständiga sekreterare Sara Danius (2015) och astronomiprofessorn Bengt Gustavsson (2016). Disapriset har instiftats av Uppsala universitet och Studentbokhandeln och har delats ut varje år sedan 2001 för populärvetenskapligt författarskap.
I år lyder prismotiveringen: ”Carina Burman tilldelas 2017 års Disapris för sitt omfattande populärvetenskapliga författarskap baserat på gedigen forskning och kännetecknat av en elegant personlig stil med fyndiga formuleringar och humoristisk värme.”
Det är tradition att priset delas ut under Kulturnatten i Uppsala på Studentbokhandeln och prisförrättare är Uppsala universitets rektor, Eva Åkesson. Efter ceremonin håller pristagaren en föreläsning på Gustavianum.
– Jag tänker berätta om mitt semesterprojekt, ett essäsamling om deckarnas klassiska guldålder. Den tid då författare som Agatha Christie och Dorothy Sayers gav ut deckare i England och Maria Lang skrev sina böcker i Sverige. Den blivande boken ska bara handlar om kvinnliga deckarförfattare. Det har varit så roligt att läsa deras böcker igen!
Carina Burman är litteraturhistoriker, författare och kulturskribent. Hon är docent i litteraturvetenskap och forskare vid Uppsala universitet. Hennes avhandling handlade om lyrikern, kritikern och tidningsmannen Johan Henric Kellgren. Den första romanen som hon gav ut 1993 handlade också om Kellgren. Sedan dess har hon givit ut såväl vetenskapliga verk, som romaner och populärvetenskapliga böcker.
Hennes senaste bok, "Vi romantiska resenärer. Med Ellen Rydelius i Rom", kom ut förra året och är en blandning av biografi och reseguide.
Just skriver hon på en biografi om 1700-talsskalden Carl Michael Bellman, ett vetenskapligt verk med en omfattande notapparat.
– 220 sidor är färdigskrivna och jag har hunnit fram till år 1780 ungefär. Vid det laget är Bellman etablerad som skald, beskyddad av kung Gustav III och har fått en anställning med lön vid det statliga nummerlotteriet. I själva verket betalade Bellman en annan som fick göra det jobbet. Den tidens ämbetsvärld var ganska märklig, säger Carina Burman.
Hon berättar att som ung var skalden faktiskt inskriven vid Uppsala universitet några månader, men det finns inga som helst bevis på att han någonsin var på någon föreläsning.
Sedan länge är Carina Burman medlem i Bellmansällskapets styrelse och nyligen har hon utnämnts till dess vice ordförande och de brukar ha möten i Bellmanhuset, ett 1700-talshus på Gröna Lund. Med boken om Bellman vill hon berätta om skaldens liv och tid. Var han en rumlare till exempel?
– Synen på till exempel brännvin var annorlunda än vad den är idag, menar hon.
– Som många stora författare byggde Bellman myter omkring sig själv och sin egen författarroll. Men det finns ganska lite fakta om hur han var som människa. Det är till exempel väldigt få brev bevarade.
Men det finns bilder från tiden av Bellman som ger ett samlat intryck av hur han kan ha sett ut, lång, rätt ljushårig och med stor näsa.
– Han gillade att umgås med smarta, skärpta kvinnor. Jag tror att han ändå gifte sig med sin fru av kärlek. Det finns fästmansdikter kvar som var till henne.