Digitala protester och IRL-effekter

KRÖNIKA SPEL. När en remake av det klassiska spelet Hot blooded legend släpptes i Kina, med nyheten att man kunde köpa till sig framgång med mikrotransaktioner, blev protesten stor, skriver Michael Gill.

Michael Gill

Michael Gill

Foto:

Kultur och Nöje2009-09-17 15:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hot Blooded Legend är ett av Kinas många framgångsrika MMO-spel genom tiderna. Spelet lanserades ursprungligen under tidigt 2000-tal och engagerade kinesiska spelare under flera års tid. När en remake av det klassiska spelet släpptes i slutet av augusti i år var det därför många som återvände i hopp om att få återuppleva samma magi. Det blev inte riktigt så. Innan spelet återlanserats visade det sig nämligen att dess skapare, Shanda Entertainment (som nyligen placerade sig på sjunde plats på Fortune Magazines lista över världens 100 snabbast växande företag), gjort om ett par grundläggande saker i spelet. Till exempel skulle det nu vara möjligt att köpa sig framgång - via mikrotransaktioner. Det hängivna spelare tillbringat hundratals timmar för att uppnå i originalet skulle nu alltså kunna klaras av på ett ögonblick - om man var villig att betala för det.

I en tid då västerländska spelutvecklare och -förläggare, med Electronic Arts i spetsen, experimenterar med alternativa betalningsmodeller (där mikrotransaktioner är ett viktigt inslag) har man som svensk spelare kanske svårt att se något märkligt i Shandas planer för sitt MMO-spel. Men de kinesiska spelarna tyckte annorlunda. Det som vid klockslaget för lanseringen var 40 protesterande avatarer hade ett par timmar senare vuxit till flera tusen och många av spelvärldens städer var helt blockerade.

Enligt en översättning gjord av Zona Europa höjer nu också kinesiska bloggare sina röster. Sina-bloggen skriver till exempel att:
"Det är inte svårt att se att den här händelsen tyder på att alla önskar sig en värld med konkurrens på rättvisa grunder [...]. Det här är en bra sak. Folk borde ha sådana värderingar. Och vad gäller den här händelsen så var det var betryggande att se det här fenomenet."

Satt i sin samhälleliga kontext är citatet naturligtvis otroligt laddat. Men både incidenten och blogginlägget visar på ett växande fenomen i censurens Kina. Internet är en kanal för att kommunicera missnöje - och det är svårt att blockera all kritik. Ta bara förra sommarens uppror i staden Weng'an - där över 30 000 kineser ska ha varit involverade i våldsamma protester. Protesterna föranleddes av ett rubricerat självmord som allmänheten var övertygade i själva verket var ett mord som försökte tystas ned av myndigheterna. Enligt polisrapporten skulle ett vittne ha gjort armhävningar på en bro när en flicka kastade sig ned i floden under. När ISP-företagens filter så började plocka ner blogginlägg med termen "Weng'an" sökte bloggförfattarna nya utvägar. Lösningen blev att skriva om armhävningar som ett slags kodord för händelsen. När också dessa inlägg började filtreras bort kontrade bloggarna med att lägga upp bilder på män, spädbarn och djur som gjorde armhävningar. Att göra armhävningar blev en politisk handling.

Protester - oavsett om de vänder sig mot mikrotransaktioner i internetspel eller allvarligare ämnen - är hälsosamma tecken för alla samhällen med ambitionen av vara demokratiska. Viktigt inte minst i Kina, ett land med 338 miljoner internetanvändare - och 200 miljoner internetspelare.