Stadsvandringen börjar och slutar vid Carolina Rediviva och det är enkelt att följa med i appen.
Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) lanserar nu en digital stadsvandring i rasismens historia i Uppsala. Man kan antingen ladda ner en app och gå vandringen eller lyssna hemifrån. Den börjar och slutar vid Carolina Rediviva och man får även ta del av bilder vid varje stopp. Guiden leder en runt de platser i centrala Uppsala som belyser rasismens historia och ställer frågor om vilken historia som får ta plats i stadskärnan.
Under vandringen tittar man närmare på Uppsalas betydelse i den så kallade "vetenskapliga rasismens" historia och lyfter bland annat Carl von Linnés Systema Naturae (1758), Sveriges roll i slavhandeln och Statens institut för rasbiologi som invigdes 1922 i staden. Vandringen sätter platserna i ett större kontext, och utforskar Uppsalas betydelse för utvecklingen av rasism och rasteori i världen. Rösten som leder en fram tillhör Cecilia Luzon som är projektledare. Hon ser vandringen som en viktig del i CEMFORs arbete.
– Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism har uppdraget att producera kunskap om rasism och dess konsekvenser, och det ingår även i universitetets uppdrag att förmedla kunskaper utanför akademin. Ett sätt är att skriva böcker, ett annat kan vara, som i det här fallet, att skapa en interaktiv stadsvandring där du som tar del av den också upplever platsen och dess historia, skriver hon till UNT.
Vandringen passerar många av de platser där rasismens historia fortfarande gör sig påmind, till exempel Domkyrkan där man ännu kan se anti-semitiska karikatyrer. Just där finns det en informationsskylt som belyser problematiken, något som däremot saknas på andra stopp. Vid Dekanhuset till exempel saknas information om att det var just där Statens institut för rasbiologi låg från invigningen fram till det flyttade till egna lokaler på Västra Ågatan 1937.
I domkyrkan finns det skyltar som uppmärksammar de anti-semitiska karikatyrerna. På informationsskylten om Dekanhuset finns dock inget tecken på att Statens institut för rasbiologi fanns i huset på 1920- och 30-talen.
Diskussionen om statyer och monument med problematisk historia aktualiserades globalt förra året, så även i Uppsala.
Vad ser du för problem med att till exempel Dekanhuset inte är skyltat?
– Som forskningscentrum sätter vi kunskap i högsätet och finner synliggörandet av vår historia viktig. Det gäller också de delar av vår historia vi finner problematisk. Den som inte känner sin historia riskerar upprepa den, skriver Cecilia Luzon.
Just kopplingen mellan det historiska och hur det har påverkar samhället idag ligger i fokus för mycket av det arbete som centret gör – och för vandingen.
– För att förstå vår samtid och hur rasismen tar sig uttryck idag, måste vi också förstå vår historia, förklarar Cecilia Luzon vidare.
Under vandringen tar man även upp de samiska kvarlevor som ännu finns i universitets samlingar. Samiska föreningen i Uppsala krävde så sent som i november förra året återigen att kvarlevorna ska repatrieras, något som belyser hur den mörka historia som tas på upp på vandringen är ytterst relevant än idag.
För den som vill läsa vidare rekommenderar CEMFOR dels forskningscentrets egen hemsida men även böcker med fokus på ämnet. Bland annat nämner Cecilia Luzon "Käraste Herman: rasbiologen Herman Lundborgs gåta" av Maja Hagerman, "Djävulssonaten: ur det svenska hatets historia" av Ola Larsmo och "Människosamlarna: anatomiska museer och rasvetenskap i Sverige ca 1850-1950" av Fredrik Svanberg.
Mer information om stadsvandringen finns på CEMFORs hemsida.
Stadsvandringen belyser även hur Statens institut för rasbiologi hade lokaler runt om i staden, bland annat i huset vid korsningen Sysslomansgatan/S:t Olofsgatan, ett av stoppen på vandringen.