"Det unga Israels röst"

SMÄLTDEGEL. Förut var sionismen den sammanhållande kraften, men i dag har de gamla ideologierna smulats sönder.- Jag vill att folk skall känna sig lite mindre säkra på vad de vet när de läst mina historier, säger Etgar Keret.

Foto: Catrin Ormestad

Kultur och Nöje2008-09-15 00:00
Etgar Keret ser nog så pojkaktig ut i sin urtvättade Musse Pigg-T-shirt, men vid 41 har han börjat få grå strimmor i det svarta, okammade håret. Det hindrar förstås inte kritikerna från att hylla honom som "det unga Israels röst", en etikett som får honom att himla med ögonen.
- Om jag varit fotbollsspelare skulle jag ha pensionerats nu ?
I Israel har hans svarta, absurdistiska noveller gjort honom till en ikon för en post-sionistisk, individualistisk generation. Men Keret anser att dagens israeliska samhälle är så komplext och mångfasetterat att ingen längre kan sägas förkroppsliga alla dess skilda erfarenheter.
- Talar jag för en arab i Umm al-Fahm (en av Israels arabiska städer), en rysk invandrare eller en ultraortodox jude? Amos Oz och författarna i hans generation var kanske "Israels röst", men i dag finns det nästan ingenting som binder oss samman.
Förut var sionismen den sammanhållande kraften, men i dag har de gamla ideologierna smulats sönder, och Israel har blivit en etnisk, kulturell och politisk smältdegel.

Kerets egen familj är något av ett mikrokosmos av det moderna Israel: hans föräldrar överlevde Förintelsen och kom till Israel från Östeuropa efter krigets slut. Hans bror leder rörelsen för att legalisera marijuana i Israel och är aktiv i en anarkistisk organisation som protesterar mot ockupationen, och hans är en ultraortodox judinna som har elva barn och förut bodde i en judisk bosättning på Västbanken. Själv befinner han sig någonstans i mitten, i den liberala vänstern.
Etgar Keret föddes 1967, samma år som Israel ockuperade Västbanken och Gaza, och växte upp i Tel Aviv-förorten Ramat Gan. Det var långt ifrån självklart att han skulle bli författare. På gymnasiet inriktade han sig på matte och fysik, och han hade planer på att ge sig in i Israels högteknologiska industri. Det var militärtjänsten som fick honom att börja skriva.
- Som soldat måste du skära av dina känslor, och din individualism. Det allra viktigaste är att inte sticka ut, för när kompanibefälet vill ha någon som städar toaletten så skriker han "hörru, fettot", eller "du med det röda håret".
Skrivandet blev ett sätt för honom att bevara sin personlighet, och ett tyst uppror mot arméns likformighet. Han debuterade 1992, men det stora genombrottet kom två år senare med Ga'aguai Le'Kissinger (utgiven på engelska som Missing Kissinger) som gjorde honom till centralgestalten i en ny generation av författare som bröt med den hebreiska litteraturens episka tradition, och inte alltid brydde sig om att ta ställning politiskt. Det fick kritikerna att avfärda dem som materialistiska "slackers" som inte tar ansvar för landets framtid.

Men Kerets underfundiga samtidsbetraktelser innehåller ofta mer än vad man kan tro vid första anblicken. Skjuta Tuvia, en av novellerna i Åtta procent av ingenting som nu kommer ut på svenska, handlar till exempel om en hund som gång på gång återvänder till sin ägare, trots att han gör allt för att göra sig av med den. Till och med dränker den i floden och skjuter den i huvudet med en kpist. Berättelsen har tolkats som en allegori över hur israelerna behandlar palestinierna, och enligt Keret handlar den verkligen om situationen i Mellanöstern, fast på ett lite annat sätt.
- Den handlar om någon som lever i en ohållbar situation, men accepterar det.
Själv anser han inte att hans skrivande är "omoraliskt" som vissa hävdat. Han vill hellre se det som att han intar en "sokratisk position" och ställer frågor och vänder och vrider på vedertagna sanningar, snarare än att ge några säkra svar.
- Jag vill att folk skall känna sig lite mindre säkra på vad de vet när de läst mina historier.
FAKTARUTA
Etgar Keret bor i Tel Aviv. Han har gett ut fyra novellsamlingar, flera seriealbum och en barnbok. Hans böcker har översatts till ett tjugotal språk. Han skriver även manus för film och tv. Minst 40 kortfilmer, samt långfilmen Wristcutters. A love story, har baserats på hans noveller. 2007 tilldelades han Camera D'Or-priset i Cannes för sin regidebut Meduzot (brännmaneter). Aktuell med Åtta procent av ingenting, den första av hans böcker som översätts till svenska.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!