– Reginateatern är ett fantastiskt trevligt ställe att spela på. Så visst har det blivit några vändor dit genom åren, säger Ronny Eriksson, komiker och sångare i Uppsala-aktuella Euskefeurat, ett namn som betyder ungefär ”olustig” på pitemål.
Deras texter skildrar ett Sverige långt från storstädernas hypersnabba tempo, och på senaste albumet ”Sånger från Hotaheiti” berättas om allt från vardagsslit till barndomsminnen.
– ”Hotaheiti” är den här fiktiva byn som ligger så långt bort man kan komma. På samma sätt behandlas i dag allt som ligger utanför tullarna i Stockholm som ett ”hotaheiti” – det duger bra för att hämta järnmalm från men inte till något annat, säger Ronny Eriksson och fortsätter:
– En stor del av världen ligger faktiskt utanför tullarna. För trettio år sedan hade både TT, Aftonbladet och Expressen lokalredaktioner i Luleå. Nu skickar man möjligtvis en reporter till Norrland om det skett något spektakulärt dråp. Och den utvecklingen är livsfarlig.
1994 lade det dittills heltidsmusicerande Euskefeurat ner instrumenten. Man var helt enkelt trött på det eviga turnélivet. Men 2005 drog gruppen i gång igen efter en återföreningskonsert, och har hållit i gång sedan dess.
– Nu spelar vi enbart för att det är roligt, inte som levebröd.
Det är inte bara som musiker Ronny Eriksson är verksam. För den stora publiken är det förmodligen som komiker han är mest känd, en bana som tog sin början under Euskefeurats tidiga dagar.
– Vi hade en kille som spelade mandolin, och medan han stämde den började jag att prata i pauserna. Så blev det längre och längre monologer, och i samma veva kom hela vågen med ståupp-komik. Så jag hakade på.
Vad är mest tacksamt att skämta om i dag?
– Politik. När man skämtar ska det handla om viktiga saker.
Den självbetitlade ”pessimistkonsulten”, som antog sin titel som svar på en Luleåbaserad optimistkonsult, tycker att vi generellt behöver vara mer skeptiska i vardagen.
– Mycket i dag är bara bländverk. PO Tidholm har skrivit en utmärkt bok som heter ”Norrland”, där han beskriver fördelarna med att bo här. Om man bor i stor-staden måste man hela tiden hänga med i det senaste för att inte hamna i bakvatttnet. Men om man redan bor i bakvattten kan man ägna sig åt annat i stället. Den eftertanken är något vi alla skulle behöva mer av.