Det klassiska Eldkvarn-soundet

ROCK. Jag unnar Plura mer än väl den uppmärksamhet hans blogg fått, inte minst med tanke på att Eldkvarns nya cd hör till de färgstarkare skivor som dessa rockens slitvargar åstadkommit genom åren.

Foto:

Kultur och Nöje2007-04-05 00:01
Delvis återvänder man till det stora, klassiska Eldkvarn-soundet några decennier tillbaka, och skivalbum som Himmelska dagar.
Med andra ord har de senaste årens avskalade ljudbild fått ge vika för ett maffigt och fett rocksound med mycket hammond, stråkar och produktion. Och det är i detta sammanhang Pluras eviga vägfararsånger om kärlek, minnen och uppbrott får den rätta nerven och förhöjda livskänslan. Att de behöver en inramning bekräftas av den onödiga bonus-cd:n med Pluras rätt platta demoversioner av samma låtar, till enkla gitarrackord.
Pluras styrka är Eldkvarn, och denna gång sprakar det om bandets organiskt sammansvetsade, gungande spel. Då kan man också överse med en del plattityder i de självutlämnande sångtexterna om dryckesslag, folk och platser som Plura mött längs vägen.
Eldkvarn
Svart blogg
(EMI)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!