Ungefär 90 procent av de svenska förlagens intäkter för e-böcker kommer från biblioteken. Ökningen har varit stor de senaste åren, något man på Stadsbiblioteket är glada för men som också innebär visa ekonomiska bekymmer. Varje nedladdad e-bok kostar nämligen biblioteket 20 kronor där 10 kronor går till Elib, Nordens största distributör av digitala böcker. 10 kronor går till bokens förlag. När Stadsbiblioteket 2002 började låna ut e-böcker var antalet ganska blygsamt, inte mer än 1 000 nedladdningar om året. I dag är man uppe i över 30 000. Överenskommelsen mellan biblioteken, förlagen och Elib gjordes i ett gemensamt försök att hjälpa e-boken på traven.
- Tanken då var att vi skulle göra en ny överenskommelse när situationen förändrade sig. Det har den gjort nu. Biblioteken vill ändra affärsmodellen men det vill inte Elib. Den här affärsmodellen är orimlig för oss i längden, säger Stadsbibliotekets chef Marie-Louise Riton.
Än så länge har inte de ökade kostnaderna gått ut över de tryckta böckerna, men det är en tidsfråga menar hon. För att hålla igen på kostnaderna och för att förhindra periodiska totalstopp, har man på Uppsala stadsbibliotek infört en begränsning på tre nedladdningar i veckan.
- Alternativet är att göra en panikbromsning i oktober och säga: "nu är pengarna slut, nu kan man inte låna e-böcker resten av året".
På distributionsbolaget Elib har man en annan uppfattning av den ekonomiska situationen.
- Det är klart att biblioteken får ökade kostnader. Men man ska komma ihåg att det faktiskt är ganska billigt jämfört med den fysiska boken. Man räknar med att det kostar mellan 40 och 70 kronor för varje lån av en tryckt bok, om man räknar in personalkostnader som ju försvinner vid e-bokslån, säger vd Johan Greiff.
Ett annat problem är att ett förlag kan bestämma sig för att dra in en e-bok vilket resulterar i att den försvinner från biblioteken. Så var det till exempel med 50 shades of grey där författaren inte ville att boken skulle gå att låna som e-bok. Ytterligare en faktor som försvårar för biblioteken är att det ibland finns en karenstid, det vill säga att biblioteken inte får låna ut e-boken direkt, utan måste vänta ett par månader efter att den kommit ut i handeln och då inte är lika aktuell.
- Det blir en demokratifråga. Biblioteken ska tillhandahålla berättelser och fakta som ska komma Uppsalaborna till del, oavsett vilket format det är. Det är också en tillgänglighetsfråga. För vissa passar e-boksformatet bättre än en tryckt bok, säger Kia Grumbel som är enhetschef för marknad it och webb på Stadsbiblioteket.
Johan Greiff håller med om att e-boken inte har hittat sin plats. Även han tar upp exemplet 50 shades of grey som aldrig kommer att kunna lånas som e-bok. Men han tycker att det finns två sidor av saken, bibliotekens och förlagens.
- Just nu lånas det ut 90 000 e-böcker i månaden, medan det säljs 15 000. Många förlag tycker att de inte kan konkurrera mot någonting som är gratis. På biblioteken är lånet bara ett klick bort. Och det ligger en viss sanning i det, även om man inte får glömma att biblioteken gjort väldigt mycket för e-boken.
De enda marknader där e-boken tagit riktig fart är i USA och Storbritannien, där kommersiella aktörer haft jättekampanjer och satsat stora kapital. Framför allt Amazon som ända sedan 2007 har haft läsplattan Kindle längst upp på sin hemsida har marknadsfört e-boken stenhårt. Andra faktorer i e-bokens framgång på andra sidan Atlanten är att handeln kom i gång mycket tidigare, innan den fick ett genomslag på biblioteken. Det är också betydligt dyrare för biblioteken att låna ut e-böcker.
Man har även en annan lånemodell, den så kallade "overdrivemodellen", där man behandlar filen som ett fysiskt objekt. På samma sätt som ett bibliotek kanske har fem exemplar av en bok kan bara fem personer låna en e-bok samtidigt. Modellen har även setts som ett möjligt alternativ i Sverige.
- En sådan modell löser ju flera problem. Kritiken är att man sätter världens fysiska hinder på digitala produkter. Lite som när man satte hästhuvud på de första bilarna för att få dem att se mindre skrämmande ut, säger Johan Greiff.