Den smala kulturen går på djupet
Kulturen har många ansikten. Det vanligaste är kultur som vara. Och den är, lite förenklat sett, bred eller smal. Den breda kulturen säljer och går runt ekonomiskt. Den smalare behöver hjälp, menar Magnus Dahlerus.
Foto: Linda Forsell
Kulturen har många ansikten. Det vanligaste är kultur som vara. Och den är, lite förenklat sett, bred eller smal. Den breda kulturen säljer och går runt ekonomiskt. Den smalare behöver hjälp.
Men hur är det egentligen? Klarar sig den breda kulturen utan den smala? Jag tror inte det. Jag tror att de som producerar den säljande kulturen ofta använder den smalare för att hämta inspiration. Jag tror de två behöver varandra för att ta spjärn och vässa sina uttryck. Jag tror också att kulturen behöver vara både bred och smal, för att bli begriplig. Den breda kulturen ger avkoppling och underhållning. Det är väl. Den smalare kulturens kvalitet är att den ser det marginaliserade och det komplexa. Den utforskar människan och verkligheten, den går på djupet. Alla vet hur viktig kulturen är för varje samhälle. Historien uppvisar hur den ibland tagits till fånga. Den har styrts och utsatts för censur. Det vill ingen uppleva. Vi vill välja vilka berättelser vi vill se våra liv i och vi vill ha ett stort urval att välja på.
En kultur som har ett krav på sig att sälja renodlar antagligen vissa drag. Den riskerar att bli enformig och enkel. Därför tror jag att det är ytterst viktigt att stödja den smalare kulturen, betala den stab av idealister som producerar den nästan gratis. Vi behöver en kultur som inte är beroende av att sälja för att överleva. En som inte är bunden av några krav utifrån. En sådan kultur vågar ta risker, den vågar vara komplicerad och svår. Den vågar gå mot strömmen om så behövs och utforska det som är viktigt för den. I gengäld kan den, på djupet, berätta viktiga saker om människan, världen och livet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!