– Beväpna dig med gitarrer, gitarrer, gitarrer, sjunger en av medlemmarna, Linda Ström, med skämtsamt darr på rösten och gitarren i famnen utanför Svavagallerian i centrala Uppsala.
De där orden, som är en omtolkande pastisch av punkikonen Joakim Thåströms singel Beväpna dig med vingar, visar sig dock inte bara vara ett skämt.
När vi satt oss på ett fik i närheten utvecklar Linda Ström:
– Vi har inte blivit småborgerliga. Vi är punk. Vi tar musiken på stort allvar. Det här är inget trams.
Trots att Cookies ’N’ Beans spelat ihop sedan 2004, hyllats, och synts i de största tv-programmen har de inte blivit mätta, förklarar hon. Tvärtom.
– Under den senaste tiden har vi lärt oss att stanna i det kreativa flowet. Att inte ta lunch, att sitta uppe hela nätterna om det behövs.
Kanske kommer en del av energin ifrån den inspirationsresa till countryns helgade Nashville som trion gjorde förra året. I två veckor kånkade de runt bland såväl stora skivbolag som små syltor.
– Det var väldigt spännande. Vi var på en riktig roadtrip med gitarrerna på ryggen, så som det ska vara, berättar Frida Öhrn.
Alla tre påverkades starkt av gemensamhetskänslan och den öppna kreativiteten.
– Det kokade av musik, inte bara country. Alla samarbetade, musikerna höll varandra om ryggen, säger Charlotte Centervall.
När de kom tillbaka till Sverige stängde de in sig i en stuga för att skriva låtar. Två av dem kom med på det nysläppta albumet Go tell the world.
– Vi hade mycket självförtroende efteråt, det svetsade oss samman. Jag tror att vi gjorde de där låtarna på överskottsenergin från resan, säger Charlotte Centervall.
Den 25 maj startar turnén. Premiären är förlagd till Uppsala, närmare bestämt Katalin. Valet av plats är ingen slump.
– Vi har en kärleksrelation till publiken i Uppsala, förklarar Frida Öhrn.
Vid ett tillfälle frågar jag hur länge de tror att de kommer att hålla på.
– Vår musik är tidlös, den följer inga modenycker. Därför kommer man att kunna fortsätta tills man är gammal och grå, säger Linda Ström.
Charlotte Centervall tittar upp:
– Sa du gammal och grov? Det känns verkligen punk!