De gnistrar på julhimlen

KRÖNIKA. I mitt teleskop syns några särskilt gnistrande stjärnor på julhimlen: Jenny Nyström, Emmy Köhler och Elsa Beskow, skriver Lena Köster.

Lena Köster

Lena Köster

Foto:

Kultur och Nöje2012-12-22 09:13
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I mitt teleskop syns några särskilt gnistrande stjärnor på julhimlen.
Elsa Beskow skapade julstämning i bilderboken Petter och Lottas jul och gav aha-upplevelsen: så skulle julen firas.

Konstnären Jenny Nyström gav tomten både anlete och dresskod. Hennes tomte var ingen hohoande tjock, fryntlig och rödklädd man, utan en småväxt gubbe med fårat ansikte och knotig kropp, gärna gråklädd med någon grön eller röd färgklick.

En riktig Viktor Rydberg-tomte, som nog kunde vara sur och vresig, men vakade över de sovande när snön lyste vit på taken. För Jenny Nyström hade blivit bekant med Rydberg och illustrerade hans dikt Tomten med just en tomtegubbe, som i dag syns strängare än Disneys julklappsutdelare, men mildare än den stränge gårdsvaktaren, som man kanske var lite rädd för här och var i gårdarna.

Alice Tegnér hade också kontakt med Viktor Rydberg och tonsatte hans dikt Betlehems stjärna, alltså "Gläns över sjö och strand". Jag har lika svårt att tänka mig en jul utan den sången/psalmen, som utan bilden av den nyströmska tomten.

Men det var inte bara kyrklig musik, som den mångsysslande tonsättare, musikläraren och organisten Alice Tegnér skapade. "Vi komma, vi komma från pepparkakeland ...", Tre pepparkaksgubbar är hennes verk och en så gott som omistlig julesång.

Emmy Köhler står bakom psalm 116, Nu tändas tusen juleljus, som bland annat översatts till norska och finska. Köhler gjorde både text och musik.
Det strålar en stjärna sjungs också varje jul Författaren och läraren Jeanna Oterdahl har skrivit texten till den. Dessutom står hon för bearbetningen av psalm 117, När Jesusbarnet låg en gång.
Och sjunger man När juldagsmorgon glimmar, är det Betty Ehrenborg-Posses verk som klingar.

De här kvinnorna föddes på 1800-talet, levde över förra sekelskiftet och olika långt in på 1900-talet. Det är mer eller mindre 100 år mellan deras tid och vår.
När Margareta Melin 1969 skrev adventspsalmen 609, Advent är mörker och kyla, kom den att handla om krig, nöd och förtvivlan i världen, med en bön om hjälp att lära oss leva tillsammans i frid. Det temat kommer säkert också in i sådana psalmer som skrivs i detta nu runt om i hela Sverige för att användas lokalt i olika församlingar och pastorat, men kanske aldrig kommer in i något psalmbokstillägg.

Vad dagens nyskapade mer eller mindre sekulära julsånger handlar om, de som ska bli framtidens klassiker, vet jag inte. Kanske är det en rap eller en blues, ett körverk eller en dansbandslåt med text och musik av en eller flera kvinnor, som någon journalist nämner i julsammanhang om 100 år.
Och jo, jag vet att det mesta av musik, text och bild runt julen har skapats av män, liksom det trots det finns fler kvinnor än ovan nämnda som har varit verksamma i julkulturen. Det här är helt enkelt några av de stjärnor som tindrar på min juls djupblå grund.