De Geer gör upp med sin bakgrund
Två olika historier flätas samman i filmen. Dels hågkomsterna från barndomen på det adliga slottet i Skåne, revolten och konstnärslivet i rivningshus och moderns tragiska situation av högdraget förfall.Dels är det också en dramatiserad pojkrumsfantasi där Carl Johan bakom vapenskölden i Riddarhuset hittar en karta och dokument som beskriver hur han på Vesuvius topp kan hitta den blomma som kan häva familjens varulvsförbannelse. Han ger sig av mot Italien iklädd bisarra kläder på jakt efter den undergörande växten som ska befria honom från sin bakgrund. Det är äventyrsbokens sagospegling av den personliga resa De Geer gjort genom livet.Filmen blir en uppgörelse såväl med den adliga och repressiva familjebakgrunden som den revolutionära utbrytningen och bohemlivet, spetsad med fyndiga kommentarer och skarpa observationer. Det är underhållande men samtidigt lite splittrat. Man saknar den raka intensiteten i till exempel hans tidigare film Jag minns Lena Svedberg.
Med kameran som tröst, del 2. Fyrisbiografen|Regi, manus, scenografi, fotografier, teckningar, målningar och berättarröst: Carl Johan De Geer. Foto: Harry Tuvanen, Malin Carlsson. Musik: Sebastian Öberg, Irma Schultz, Giacomo Puccini, Nacio Herb Brown/Arthu Freed. Medverkande: Pia Johansson, Lil Tru
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!