Dansande skelett i Gustavianium
Med målningar av dansande skelett utforskar konstnären Sofia Bilius Anatomiska teaterns historia på Museum Gustavianum i Uppsala. Vernissage är det på fredag.
Vita skelett dansar i Anatomiska teatern.
Foto:
Sofia Bilius utgår ofta från en viss plats när hon skapar. Anatomiska teatern ger henne blandade känslor säger hon. Dels får hon kalla kårar när hon tänker på dissektionerna som ägt rum där. Dels får rummet i gång hennes barnasinne med sin, som hon säger, lustiga arkitektur.
- Jag visste inte förrän jag såg Anatomiska teatern vad jag ville göra och hur, säger Sara Bilius.
Inför utställningen på Gustavianum studerade hon litteratur som hade med döden och kroppen att göra.
- Jag fastnade för den medeltida allegorin Dance Macabre som uttrycker att levande och döda är förenade i en evig dödsdans, säger Sofia Bilius.
Också en del av teknikerna som hon gjort sina verk med är hämtade från medeltiden. Hon har använt bland annat äggtempera och bladmetaller.
- Jag vill tillvarata de associationer som materialet självt väcker. Sammet, till exempel, kan föra tankarna till något dolt eller högtidligt.
Verken är uppbyggda utifrån hårda träskivor som hon målat men även limmat textilier på. Resultatet är en sorts tvådimensionella tavlor.
- Jag är väldigt intresserad av färgen vit. När jag började undersöka vad jag kunde göra utifrån Anatomiska teatern, döden och kroppen fastnade jag därför automatiskt vid skelett. Färgen vit är innehåller inte så många nyanser och är därför svår att utforska. Den är nästan stum och väldigt svårbegriplig.
Så jobbar vi med nyheter