– Jag blir varm i hjärtat varenda gång jag ger föreställningen. Det är en stund när publiken får vara sig själv och låta sina egna minnen och känslor få komma fram, säger Lina Lundin, koreograf och dansare.
Hennes föreställning heter "Kärleken till tangon & karaoken" och är en hyllning till dansarens egen mamma som har finska rötter. Med den vill hon undersöka allas vårt ursprung, rötter och uppväxt. Men hon berättar också en helt sann och passionerad kärlekshistoria. Det är hennes egen idé att dansa den för en äldre publik.
– Jag tyckte att det skulle ge lite mer utbyte, både för publiken och mig själv. Dans öppnar upp, inte minst socialt. Och det är hälsosamt att uppleva kultur, säger Lina Lundin.
Föreställningen växte fram under en tid när Lina Lundin var i Vasa, Finland. Den dansgrupp Lina Lundin tillhör, Nomodaco, har sin bas i Umeå, men medlemmarna är spridda över landet. Själv bor hon i Göteborg och där har hon turnerat tidigare med den här föreställningen på äldreboenden och liknande.
– Det känns viktigt att få komma med en föreställning till de äldres egna rum och platser. Jag brukar bädda in rummet vi ska vara i med rosor, girlander och buketter, för att skapa stämning.
– Jag har själv en stor kärlek till finsk dans, som tango. Men i min föreställning är det modern dans. Publiken brukar bli förvånad när jag kommer till spelplatsen utan kavaljer. Men sedan blir de ännu mer överraskade när de ser föreställningen, där jag har plockat in tangorytmer bland de moderna dansstegen, säger Lina Lundin.
Hon sjunger också i föreställningen, både på svenska och finska. Hennes mamma hade en karaokemaskin, så hon har träning alltsedan späda år.
Publiken inkluderas på flera sätt. Till exempel brukar Lina Lundin fråga inledningsvis om någon är från Finland, något som kan vara en nyhet för de medboende. Efter själva dansföreställningen så blir det också 45 minuters rörelseverkstad med publiken, med sittande rörelser som Lina Lundin testat fram tillsammans med äldre personer.
– Vi brukar sjunga tillsammans och dansa fritt också. Jag pratar under tiden om minnen och det är ofta någon som kan fylla i med egna sådana, berättar Lina Lundin.
– Det kan bli både gråt och skratt och det känns ofta som att jag inte riktigt kan gå därifrån när jag haft en föreställning. Det är så fina möten med publiken.