Dahlgren med alla ingredienser

Här finns alla de ingredienser som gjort Eva Dahlgren till en alternativ folkfavorit, en sångfågel för de tänkande. Dit hör det sköra personliga tilltalet - men också en del av de stereotyper som ligger på lur i mogenhetspoppen, skriver Ulf Gustavsson.

Foto:

Kultur och Nöje2007-11-16 13:47
SVENSKPOP. Två år har gått sedan senaste studioalbumet som i likhet med sommarens samlingsvolym En blekt blondins ballader blivit guldskiva. Och det finns ingen anledning att tro att hennes nya cd skulle gå ett sämre öde till mötes. Här finns alla de ingredienser som gjort Dahlgren till en alternativ folkfavorit, en sångfågel för de tänkande. Dit hör det sköra personliga tilltalet, den nakna utlämnande rösten. Men också en del av de stereotypier som ligger på lur i denna mogenhetspop som har sina rötter nånstans hos artister som Peter Gabriel och Kate Bush.

Den här gången tar hon oss med på en drömsk resa med inspiration från barndomens minnesbilder och uppväxten i Nynäshamn, därav albumtiteln. Starkast intryck gör hon just när det drömska får fritt spelrum, som i det sparsamt arrangerade, Satiedoftande pianospåret Ingen är som jag.
I andra stunder kläs Dahlgrens sångpoesi i mer förutsägbar popschlagerkostym, med trygga stabila radiorytmer, och då kan det självutlämnande draget kännas en aning pretentiöst. I ett spår som Ord är musiken helt enkelt ospännande.
Eva Dahlgren
Petroleum och tång
(EMI)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!