Videon är inte längre tillgänglig
När den brittiska musikfestivalen Bestival ville anordna ett clowntema, med clowner i publiken och på scenen, så tvingades de snabbt backa och slopa temat helt och hållet.
Festivalledningen blev nämligen nedringd av människor med clownskräck, eller coulfrofobi som det också kallas, personer som helt enkelt inte vågade besöka festivalen av rädsla för att ställas öga mot öga med en livs levande clown.
Orsaken till fobin står ofta att finna i barndomen.
– Clowner är inte lämpliga som underhållning för barn i en viss ålder. Treåringar söker trygghet hos föräldrarna och vill att människor ska se ut som de brukar. Om de konfronteras med en framfusig clown så kan de få skräckupplevelser som i värsta fall följer med dem resten av livet, förklarar Birgitta Silfver, dramapedagog och filosofie doktor i pedagogik.
Hon har forskat på clownens betydelse och funktion. Enligt henne finns det många fördomar om clowner, att de bara är pajasar som ser lustiga ut, och inget mer.
– Clownen är en väldigt avslöjande figur. Den visar människors sårbarhet och tafflighet. De flesta av oss vill inte bli avslöjade eller förlöjligade inför andra. Där kan clownen fylla en viktig funktion, eftersom den så ofta misslyckas.
Som exempel nämner hon en blyg tjej i ett klassrum som plötsligt agerade med ett helt annat självförtroende när hon fick ha en clownnäsa på sig.
– Hon kom in i rummet och skulle blåsa upp en ballong, men misslyckades. I stället för att skämmas för det så kastade hon bara ballongen bakom axeln och satte sig igen. När jag frågade henne varför så sa hon att det inte spelade någon roll, hon var ju en clown.
Internationella Clownfestivalen Red Pearl, som inleds i Uppsala på tisdag, är inriktad på kvinnliga clowner. I många fall kan clownartisteriet också vara mer befriande för kvinnor än för män, eftersom män i de flesta sammanhang tillåts ta ut svängarna och göra bort sig mer än kvinnor.
– Att vara en clown är inte att vara en karaktär utan att gå in i ett tillstånd. Det handlar om att hitta något ursprungligt hos sig själv, ett djup och en smärta. Man förvandlar sig inte till clown utan föds som en clown, förklarar pedagogen Birgitta Silfver som själv har använt sig av clownen i klassrummet.
En clown lockar inte bara till glada skratt, utan också till en förstärkt empati och insikten om människans sårbarhet. Birgitta Silfver menar att clownen kan ha en omvälvande effekt på samhället i stort.
– Vårt samhälle är så individcentrerat. Det som saknas är solidaritet och ett sådant samhälle måste byggas från grunden. Där kan clownen spela en tydlig roll, säger hon.
Oavsett vilka värderingar man än lägger i clownen, så går det inte att komma ifrån att den har betytt och fortfarande betyder väldigt mycket för många människor. Clownliknande figurer kan spåras bakåt till det forntida Egypten och har förekommit i alla kulturer, även om ordet clown sägs ha uppstått på 1800-talet, efter latinets ”colonus” (bonde).
I cirkussammanhang dominerade länge den vitmålade, allvarsamma clownen medan hans mer hejdlösa parhäst kallades för August. Cirkusclownernas uppgift var främst att fylla ut pauserna medan manegen krattades för nya nummer.
På senare tid har clownerna flyttat ut från scenerna och börjat uppsöka sin publik. Organisationen Clowner utan gränser skickar till exempel clowner till barn och samhällen drabbade av krig och andra kriser. Målet är att sprida humor för att därmed upprätthålla människovärdet.
På ett liknande sätt arbetar gruppen Clownjouren som har funnits på Akademiska sjukhuset i Uppsala sedan 2001, där de sprider glädje på barnavdelningarna. För även om barn i en känslig ålder kan bli rädda för clowner, så blir de flesta både lättade och glada.
– Clowner kommunicerar med kroppen. För ett barn på sjukhus kan det vara väldigt befriande när övrig kommunikation runt henne alltid sker med ord, säger Birgitta Silfver.