Carolina Rediviva - Karin Boyes varma punkt i en frostig värld

När Karin Boye kom till universitetsbiblioteket Carolina Rediviva 1921 fanns det inte många kvinnliga studenter i Uppsala. Kanske är det ett frostigt mottagande av Karin Boye som just kvinnlig student som skymtar fram i hennes dikt Till Carolina Rediviva, skriver Susanne Sigroth-Lambe. Detta är andra delen i sommarserien Litterära Uppsalamiljöer.

Carolina Rediviva

Carolina Rediviva

Foto: Pelle Johansson

Kultur och Nöje2010-07-09 13:46

Likt en drottning tronar universitetsbiblioteket Carolina Rediviva högst upp i Carolinabacken. Så här års tycks biblioteket inbäddat i mjuk grönska, försjunket bland kullarna i Slottsbacken och Engelska parken därbakom.

Det måste vara mer än en tillfällighet att det är byggt mellan Uppsala slott och Domkyrkan. En treenighet av urgammal makt bildar en axel med överblick över Uppsala. Går man nedför backen med Carolina Rediviva i ryggen och tar ett snedsteg till vänster kan man rumla in på Stockholms nation, den nation som definitivt har högst tryck runt mösspåtagningen sista april.

Riktigt så var det nog inte 1921 när Karin Boye, jämngammal med seklet, kom till Uppsala. I bagaget hade hon ett års utbildning vid folkskollärarseminariet i Stockholm. I Uppsala ämnade hon studera grekiska, nordiska språk och litteraturhistoria.

Då fanns inte många kvinnliga studenter i Uppsala och kanske är det ett frostigt mottagande av Karin Boye som just kvinnlig student som skymtar fram i hennes dikt Till Carolina Rediviva, hämtad ur debutsamlingen Moln från 1922.

”Ser jag dig skymta,/å Carolina min vän, bakom björkens frostiga ris,” inleder hon dikten. Biblioteket skildras som en värmande punkt i ett annars mycket kyligt landskap. Men hon lyfter också fram dess stränghet och liknar det vid ”en gammal mans/ löje av lätt, lätt snö och höstmild ironi”

Dikten är kanske inte den mest intressanta i Karin Boyes debutsamling, men berättar en del om hennes känslor. Studentvärlden var klart mansdominerad och måhända krävdes det sköldmökrafter för att ta sig fram bland examinationerna.

1921 var också det år som kvinnor fick rösträtt och möjlighet att väljas in i riksdagen. Karin Boye sökte sig till lite mer radikala studentkretsar i Uppsala. Tillexempel gick hon med i Clarté, som vid den här tiden var en fredsrörelse, men deltog också i en annan förening som hette The Poets Corner.

Hennes diktardebut hyllades och hon ombads som första kvinna någonsin att hålla vårtalet vid Uppsala studentkårs vårfest 1925. Hon höll sitt tal till mannen på vers och manade till enighet snarare än splittring mellan könen: ” Så låt oss sluta fred och besinna omsider,/ att du och jag till sist är av ett och samma blod”.

1926 tog hon sin fil kand i Uppsala och flyttade till Stockholm för att där läsa till en fil mag.

Uppsalatiden lade grunderna för ett intressant författarskap som kröntes med dystopin Kallocain, strax innan Karin Boye begick självmord. Ett av hennes spår här i Uppsala är Karin Boyebiblioteket, ett universitetsbibliotek som hyser böcker om humaniora, teologi och sociologi. Det ligger på Thunmansvägen 3, ett stenkast bakom Karin Boyes varma hemvist Carolina Rediviva.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!