Allt detta hör till vad Pamela Schultz Nybacka som doktorerat vid handels i Stockholm kallar "bokonomi" och följaktligen heter hennes avhandling Bookonomy med undertiteln The consumption practice and value of book reading. Teorin är snårig men desto mer omedelbart tillgängligt och stimulerande är däremot det konkreta materialet, en stor mängd intervjuer eller gruppsamtal om läsning med allt från metallarbetare i Sandviken över småbarnsföräldrar till de entusiaster som samlas under Harlequindevisen "Romantik för alla!".
Mycket handlar det om läsning som sinnlig njutning, om vad en av intervjupersonerna kallar läskänsla. Det finns de som talar om att de börjar med att lukta på boken, väga den i handen, medvetet känna efter hur det känns att öppna den. (Här måtte ju e-boken få svårt att konkurrera?) Många har myshörnor med fåtölj, läslampa, kanske också levande ljus och musik eller en kopp kaffe i närheten. En del läser flera böcker på en gång men på olika platser i hemmet. Många läser i sängen, inte alldeles få på toaletten. Att läsa kan handla om att få stänga in sig, freda sig. En kvinna berättar hur hon tar paus mitt i veckostädningen för att få läsa någon halvtimme, en annan läser medan hon lagar middag. (Eller om det nu inte snarare är så att hon lagar middag medan hon läser?)
I bokcirklar är gemenskapen ofta så intensiv att det är svårt för nya hugade att få tillträde och det kan rentav betraktas som en form av otrohet om någon visar sig tillhöra också någon annan cirkel. En del läser bara på semestern, de flesta läser på resor. I dag har många hotell för övrigt hyllor där man både kan lämna kvar böcker man läst ut och plocka på sig nya och därmed sprids böcker också jorden runt som aldrig förr.
Harlequinböcker är det få som läser offentligt. Det var mycket riktigt bara tre Harlequinläsare som lät sig intervjuas men de visar sig vara desto mer olika: 30-åriga Anna som är lärare och 60-åriga Liselott som jobbar på Ericsson och som båda läser för avkopplingens skull och så den 85-årige, tre gånger frånskilde direktören Ulf som säger sig läsa förlagets historiska serie därför att den ofta handlar om en typ av familjesammanhållning som han beundrar. Anna och Liselott menar för sin del att de ofta retar sig på personernas aningslöshet och skulle vilja läxa upp dem men de läser ändå, de läser med rasande fart och de läser upp till trettio böcker i månaden. Böckerna får de hem och det är en högtidsstund när de kommer. Men viktigast av allt: de läser också annat, ja, Anna säger att Harlequin-läsningen har inspirerat henne att gå med i Ordfronts bokklubb och läsa samhällsengagerad litteratur.
Bokonomiskt sett är det spännande med läsning att den skiljer sig från annan konsumtion genom att tillgångarna är obegränsade, den som konsumerar förbrukar inte. Ja, den som konsumerar kan inte bara äta sin kaka och ha den kvar utan också dela med sig åt andra.
Bokonomi - ett eget värde
KRÖNIKA. Har det någonsin fallit er in att läsning är en mer kostsam aktivitet för höginkomsttagare än för andra eftersom deras tid timme för timme är mera värd än andras? Har ni tänkt på att omläsning av böcker, liksom förövrigt all läsning av gamla böcker, nationalekonomiskt sett är motsatsen till investeringar? undrar Merete Mazzarella.
Foto: Robert Berthagen
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.