Bokmässa i jubileets och politikens tecken
De är dagar av nåd och stillhet i Göteborg, innan den stora publikinvasioner når Bokmässan, skriver Bo-Ingvar Kollberg.
Bo-Ingvar Kollberg
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I år fyller Bokmässan i Göteborg 25 år. Den som varit med den mesta tiden minns tveksamheterna i portföret. Man prövade sig fram. Varken bilar eller annan glitter och glamour saknades. Det var år, när romaner som kallades FNL-litteratur, flärd, lidelse och njutning, var i ropet. Snart nog skedde rättning mittåt. Två och ett halvt decennium efter starten skulle ingen vilja vara utan denna årliga manifestation för boken och biblioteken.
Torsdagen var invigningsdag med Bokmässans logotyp i ett sprakande fyrverkeri. Men också första dag för seminarierna. Ett av de inledande programmen hade den färska kulturutredningen som tema. Tack och lov har Timbrohögern inte fått alltför stort inflytande. Man kan som jämförelse tänka sig hur det skulle gå för damfotbollen eller huruvida elitserien i ishocky skulle klara sig om den själv fick bära alla bevakningskostnader. Precis som när det gäller idrotten har politikerna ett viktigt kulturansvar.
Kanske är det insikten om detta som gör att kulturpolitiken har en högre svansföring än på länge. Argumenten har samtidigt blivit tydligare. Och det var inte svårt att se att valrörelsen inför 2010 har fått en tidig start. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth kunde glädja sig åt många medhåll och en hel del uppskattning när hon deltog i diskussionen ledd av Göteborgs-Postens kulturchef Gabriel Byström. Så får också Kulturrådet vara kvar och behålla sin övergripande roll. Att kvalitetskravet blir vägledande är likaså något att glädjas åt. Till dem som kom med invändningar hörde Kerstin Brunnberg, kulturrådets ordförande, som hänvisade till yttrandefrihetsskäl när hon efterlyste fritt inträde på museerna.
Teaterchefen vid Göteborgs stadsteater Anna Takanen oroade sig för alla frilansarna bland skådespelarna. Föreställningarna är helt beroende av att de finns och kan ställa upp, menade hon. Oppositionen mera rakt av sköttes av socialdemokraten Leif Pagrotsky. Han såg en risk för kulturlivet i de försämrade villkoren för a-kassan. För honom var tillgängligheten för alla till kulturlivet viktigare än att sänka skatterna. Till skillnad från tidigare års debatter om kulturpolitik på Bokmässan fick siffrorna stor plats vid meningsutbytet. Kanske ett tecken så gott som något på att vi kan vänta oss en saklig kulturdebatt fram till valet nästa år.
Underbyggt med fakta var också Uppsaliensaren Torgny Nevéus framträdande under torsdagen. Man fick gamla tiders gedigna föreläsningar i tankarna med ljusbilder runt om i landet. Fast nu med en dator i den gamla projektorns ställe. Inte heller behövde fördragshållaren knacka i golvet vid bildbyte. Nevéus presenterade sin bok Vi alla byggde landet och gav med fin humor en engagerande tidsbild från decennierna kring förra sekelskiftet.
Märkesåret 1809 har avsatt en mängd programpunkter på årets Bokmässa. Om en betydligt senare tid än då Sverige förlorade sin östra rikshalva handlade sammankomsten Två länder i kalla krigets skugga. Det var Pär Stenbäck, bland annat förutvarande utrikesminister i Finland, som samtalade med Ingvar Carlsson och Bengt Westerberg. Åtskilligt kom att handla om Finlands utsatta läge efter andra världskriget då den svenska utrikespolitiken påverkade också vår närmsta granne i öster. Försiktigheten varade fram till murens fall. Men Pär Stenbäck uppehöll sig även vid Urho Kekkonens roll i sammanhanget och därutöver vid de många olika regeringsbildningarna under dennes tid som president.
Ett seminarium senare på dagen fick direkt Uppsalaanknytning. Det handlade om Lars Norén och pjäsen Sju tre, som uppmärksammas på Uppsala stadsteater i höst i pjäsen Sju tre Återbesöket. Det man kunde efterlysa i diskussionen var förhållandet mellan skådespelaren och rollen i en föreställning. Samt vad som utmärker teatern som konstform. Men det får Linus Tunström, som deltog, säkert möjlighet att återkomma till när det blir så dags.