Båda förlagen letar nya — från svensk synpunkt — författarskap runt om i världen.
Tranan har 13 år på nacken och är ett litet förlag som är beroende av det litteraturstöd, som Statens kulturråd delar ut i efterhand till utgivna böcker av god litterär standard.
Leopard är grundat av Henning Mankell och Dan Israel och vilar ekonomiskt på försäljningen av Mankells böcker.
Anglosaxisk dominans
—Skillnaden mellan förlagen är väl just att vi har en bättre ekonomi på grund av Hennings böcker, säger Per Axelson.
Båda förlagen ger ut ett femtontal titlar per år.
—80-90 procent av den översatta skönlitteraturen i Sverige är anglosaxisk, något lite kommer från Centraleuropa och generande lite från övriga världen, säger Styrbjörn Gustafsson, Tranan.
Förlaget startade med kinesisk litteratur och har under ett drygt decennium hunnit ge ut 70-talet böcker av författare från olika delar av världen. Förutom för tredje världen intresserar sig förlaget för Baltikum, Balkan och vad som så småningom kommer från det forna Sovjet. På bokmässan i september i år ska man presentera tre litauiska böcker:
—Det är en roman, en novellsamling och en poesiantologi. Litauen är bokmässans tema i år, säger Styrbjörn Gustafsson.
Förlaget tar hjälp av litterära agenter och akademiker inom olika språkområden för att hitta intressanta författarskap.
—Vi läser, kollar, diskuterar. Det finns oerhört mycket material, alltid mer än man mäktar med. Vi vill inte att någon del av världen ska dominera vår utgivning.
Tranan är hittills ganska ensamt om att ge ut vietnamesisk skönlitteratur.
—Sydostasiens rika kultur är underrepresenterad på den svenska bokmarknaden.
Styrbjörn Gustafsson tycker att den globala barnlitteraturen om möjligt är ännu sämre representerad i Sverige än vuxenlitteraturen. Därför startar Tranan nu en särskild barnlitteraturserie, Sparven. Första boken beräknas komma i vinter.
Tackade nej till succénamn
Bokförlaget Leopard tackade nej till att ge ut storsäljande böckerna om Damernas detektivbyrå med den kraftfulla Mma Rambotswe.
—Vi vill ge ut böcker om tredje världen skrivna av människor som lever i tredje världen. Vi intresserar oss för alla aspekter på det vanliga folkets liv: politiska, kulturella osv. Alexander McCalll Smith sitter i Skottland och skriver om Afrika. Det passar helt enkelt inte vår linje — även om han har levt i Afrika tidigare, säger Per Axelson.
I höst kommer Bitter frukt av Achmet Dangor, en bok från Sydafrika. Libanesiska författaren Elias Khourys 600-sidiga verk Solens port, om Palestinas historia från 1948 och framåt, hör till tungviktarna. Även algeriskan Assia Djebar, nämnd som Nobelpriskandidat, kommer på Leopard i höst.
—Bra författare. Men de är ändå inga kioskvältare. Säljer vi 1 000 ex är det jättebra, säger Per Axelson.
Hur marknadsför man nya författarskap i Sverige?
—Bäst genom att ta hit författarna. Till exempel till bokmässan i Göteborg. Och till Stockholm. Så att medierna kan intervjua dem.
De svenska förlagsjättarna ger också ut litteratur från världens alla hörn. Bokförläggare Eva Bonnier exemplifierar med författare från Afrika, Rumänien, Japan.
—Vår serie Panache med översatt skönlitteratur från olika länder har funnits i femtio år. Problemet med små språk är att hitta lektörer som vi kan lita på, som kan berätta för oss vad det är för böcker.
Läs mer i UNT - Kreativitet nyckeln till översättningen