Bildskönt om fotograf

Jan Troell skildrar med sedvanligt mild men bestämd hand förändringarna i det begynnande 1900-talet, sett genom ett enskilt människoöde. Han har valt amatörfotografen Maria Blom och gjort henne till en hjälte i det tysta.
Nittonhundratalet är alldeles pinfärskt när fattiga sömmerskan Maria Larsson vinner en kamera. Det är en fin modell men hon vet inte vad hon ska göra med. det mest naturliga vore att sälja den för att få mat till den alltmer växande barnaskaran, men något får henne i stället att gömma den i linnekistan. Där får den ligga tills hon återser den en dag och går till den lokale fotohandlaren och får ett par lektioner.

Förtjust börjar hon fotografera allt omkring sig: barnen, grannarna, katten, blomkrukorna, allt. På det viset dokumenterar hon både sitt eget liv och de stora förändringarna som slår igenom i det omvälvande århundrade som just startat.
Kvinnor (och män) må klaga över hur svårt det är att kombinera i hop "livspusslet" i dag. detta särskilt om man dessutom vill vara skapande inom något som inte ger pengar. Maria Larsson får med tiden sju barn. Hon får dessutom ta hand om en stor del av familjens försörjning då hennes make är en notorisk periodare och kvinnojägare. Han sitter också i fängelse under en tid.
På något vis älskar hon honom och stannar kvar och står ut, trots att hon vid minst ett tillfälle blir rejält misshandlad.
Ljuspunkten är kameran. Den vänlige fotohandlaren verkar helt utan baktankar ta sig an de unga kvinnan och hjälpa henne in på fotografins domäner.

Jan Troell berättar med en långsam men aldrig tvekande puls. Han låter scenerna få ta sin tid, att leva sitt eget liv. Det gör att man kan njuta av det specifikt utsökta fotografiet, Troells specialitet bland andra, som passar extra bra här.
Skådespeleriet är också i klass med det. Han vet hur man hur man får de medverkande att bli angelägna och viktiga. Fyndet Maria Heiskanen är suverän som sin namne Maria Larsson. Hon spelar utan överslag i ett slags mild beslutsamhet. Mikael Persbrandt får denna gång bra nytta av sina manér som passar så perfekt för just denna roll. Övriga roller är också tillsatta med fingertoppskänsla.

Samhällsförändringar är viktiga för handlingen och Troell speglar tydligt det stora i det lilla, med utblick på de dramatiska händelserna i tiden också. Miljöerna är fint fångade och ett skäl att se filmen bara de.
Jan Troell har återigen gjort en lika vacker som viktig film om en pionjär, en kvinna igen dessutom som i Vit som en snö. Det är väl för mycket att begära att han ska bli det utländska Oscarsbidraget men skalbaggar med guldvingar lär det bli flera.

Bildskönt om fotograf

Det är en av landets bästa regissören som tydligt visar att handlaget sitter där det ska tycker Björn G Stenberg om Jan Troells nya film Maria Larssons eviga ögonblick.