Bibliotekarien tror på fantasyns potential

Svensk fantasy växer. Titlarna blir allt fler, främst när det gäller fantasy för unga. Men Stella Chriath, fantasykunnig bibliotekarie i Uppsala, tror att genren kan utvecklas betydligt mer och bli mer angelägen.

I och med att fler svenska författare skriver fantasy, ökar urvalet utgivningen och därmed också kvaliteten, menar Stella Chriath.

I och med att fler svenska författare skriver fantasy, ökar urvalet utgivningen och därmed också kvaliteten, menar Stella Chriath.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Kultur och Nöje2009-02-21 09:00
En entusiastisk bibliotekarie öppnade fantasyvärlden för Stella Chriath när hon var barn. Tipsade om spännande titlar och lånade ut sina egna böcker när bibliotekets inte räckte till. Nu är Stella Chriath själv bibliotekarie på Gränbybiblioteket. Och hennes särskilda intresse för fantasy är en tillgång - böckerna är mycket populära i utlåningen, både bland unga och vuxna. Stella Chriath har koll på utgivningen och ser tydligt trenden att allt fler svenska och nordiska författare skriver fantasy. Visserligen är dominansen från USA och Storbritannien fortfarande stor, men bredvid författarnamn som J.R.R. Tolkien, Robin Hobb och Robert Jordan står i hyllan nu också titlar av Niklas Krog, Lotta Olivecrona, Andreas Roman och Julia Sandström. Nyskriven svensk fantasy, i huvudsak riktad mot unga läsare.
- Kvaliteten har också ökat. Troligen för att det är fler som skriver och då kan man göra ett bättre urval. Tidigare var det så få som skrev och nästan allt kom ut, även det som var dåligt, säger hon.

Nytt för de senaste åren är också fantasy skriven för barn i lågstadieåldern, till exempel Alvin Eldpojken av Stina Engelbrecht och Tanarog Yxkämpen av Niklas Krog. Till skillnad mot schablonbilden av en fantasybok - tjock och med mycket text - är det här tunna, bildrika böcker men med den klassiska fantasykartan på första uppslaget. Det har också kommit lättlästa fantasyböcker, som Stefan Ljungqvists serie om Monsterflickan. Så det händer mycket på fantasyfronten, åtminstone när det gäller litteratur för barn och ungdomar.

Men Stella Chriath är inte nöjd, inte än. Hon menar att det finns betydligt mer potential i genren, och hon tror att just nordiska författare har en särskild kapacitet att utveckla den. Till exempel genom att föra in en mer angelägen tematik i berättelserna. - Nordiska ungdomsböcker är generellt av högre kvalitet än till exempel de amerikanska. Här finns en tradition att gestalta viktiga frågor och moraliska problem, ett fritt skapande klimat. Den utvecklingen vill jag se även inom fantasy, säger hon. Abort, brottslighet, övergrepp - allt skulle kunna rymmas inom fantasygenren, bara någon vågade sig på att gestalta det. Vilket skulle göra genren mer aktuell och viktig, och tvätta bort en efterhängsen stämpel av att vara simpel verklighetsflykt. - Precis som inom annan litteratur är den psykologiska trovärdigheten avgörande. Man vill känna igen sig på ett psykologiskt riktigt sätt. Och jag tror nordisk fantasy är på väg dit, säger hon.
Boktips

Krog, Niklas: Draksvärdet
Vapendragare Simon och riddare Roland rider till de avlägsna Drakbergen för att rädda prinsessan Maia från draken. Draken visar sig vara ganska hygglig, och ger Simon ett förtrollat svärd. Det behövs när de möter de jättestora urgulerna, som är desto hemskare. Den smarte vapendragaren listar ut var prinsessan kan finnas när draken inte har henne och så kan den lättlästa sagan få ett lyckligt slut.
Nästa del i serien heter Häxmästarens skugga

Olivecrona, Lotta: Vren. De glömda rummen
Det här är en blandning av science fiction och fantasy. Jorden har förlorat kontakten med kolonierna och även all avancerad teknik, men ett hemligt vapen kan vara gömt någonstans på Jorden. Den sextonåriga Anya har en telepatisk förmåga som hjälper henne att få kontakt med de livsfarliga vrenerna som alla säger måste hållas som slavar. På väg hem från skolan hittar hon en skadad vren?
Nästa del i serien heter Vren. Tornens hemlighet

Ett exempel på dansk fantasy är:
Kaaberböl, Lene: Silverhästen
Kat är arg på allt och alla - det sitter ett gult odjur i magen på henne som river och sliter. På värdshuset där hon växer upp blir hon ovän med sin styvfar och när hon skickas bort som lärling på ett färgeri går det inte bättre. Men hästar älskar hon. Mest av allt de silvriga marhästarna. Och vad betyder myntet med hästen på som Kat fick av silverhästens ryttare?
Nästa del i serien heter Hermelinen, Isfågeln

Tipsare: Stella Chriath, bibliotekarie på Gränbybiblioteket
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!