Badar i komiska typer

Joe Carnahan är dock en av dem som fungerar hyggligt nog. Han kan detta hantverk och får till en underhållande film. Bara ibland när han plötsligt verkar få för sig att göra en seriös film blir det stilbrott och filmen haltar. Men det är inte så ofta.
En gangster i Las Vegas försöker rädda sitt eget skinn med en uppgörelse med FBI. Ett kontrakt läggs ut på honom av maffian och ett helt koppel yrkesmördare vädrar blod och sätter i gång jakten. Bland annat bleknar folk inför ryktet om att en svensk torped kopplats in.

Här fullkomligen badar Carnahan i udda och komiska typer. Det är mycket likt en vuxenserietidning av 80-talsmodell. Kanske skrev han historien då också för det är svårt att få ihop tidsaxeln annars i den något tillkrånglade intrigen.
Men det spelar ingen större roll. Här är det snabba klipp, fatala överraskningar och en rolig och snabbkäftad dialog som gäller. Han gör glädjande nog av med Ben Affleck innan dennes begränsade talang förstör något dessutom. Starkt jobbat!
Gillar man genren så är det nära två timmars roligheter att glädjas åt.

Badar i komiska typer

Pulp fiction måste vara en av de mest inflytelserika filmerna de senaste decennierna. Hur många ­actionkomedier som helst har gjorts i dess efterföljd med en rapp dialog och mycket blod. Men många voro kallade och ytterst få utvalda.

Pulp fiction måste vara en av de mest inflytelserika filmerna de senaste decennierna. Hur många actionkomedier som helst har gjorts i dess efterföljd med en rapp dialog och mycket blod. Men många voro kallade och ytterst få utvalda.