Australia lever inte upp till ambitionerna

Filmen startar 1939 då Lady Sarah Ashley beger sig till Australien för att hämta hem som hon tror sin otrogna make som stannat alltför länge på ranchen. Väl där har maken dött och hon möts av den ruffiga kofösaren Drover. Samtidigt försöker traktens rika man köpa hennes farm för en spottstyver. Drover och Sarah bestämmer sig för att ta upp kampen och ska driva en stor hjord av kor till kusten. . .
För att ytterligare sätta Australien på kartan spelas huvudrollerna av två av landets största, Nicole Kidman och Hugh Jackman. Kidman har fått en hel del kritik i hemlandet och den har visst fog för sig. Hon spelar stelt och ger aldrig riktigt liv åt sin rollfigur. Jackman spelar traditionellt macho men har åtminstone glimten i ögat emellanåt.

Filmen känns på många vis som ett beställningsverk till något jubileum. Själva upplägget är gammaldags och vi har sett det många gånger förut. En av drivkrafterna tycks vara ett slags försoning med urbefolkningen som drabbades av så många övergrepp under landets kolonisation. Här får aboriginerna en framträdande roll och respekt för sina särarter. Däremot kan man invända mot att de skildras ungefär som USA:s indianer när de skulle hyllas många år sedan. Pendeln slår för långt åt andra hållet.
Men det är främst en av de rollerna som får filmen att leva. Unge Brandon Walters har allt som behövs av hjärteknipande rolltolkning och där ligger filmens största behållning.
Sedan är det alltid roligt att se en äventyrsfilm av den storslagna varianten ibland. Det finns en del att glädja sig åt här även om filmen inte är lyckad som helhet. Regissören Baz Luhrmann har gjort filmer som Moulin Rouge tidigare men denna gång verkar någon känguru ha hoppat i väg med en del av ambitionerna.