Att försöka förstÄ en terrorist
Vad fick Ulrike Meinhof att lÀmna barn och framgÄngsrik karriÀr för att med vapen slÄss för en annan vÀrld? FrÄgan som mÄnga stÀller sig Àr felstÀlld menar Jutta Ditfurth, som har skrivit den första kompletta biografin om den mytomspunna terroristen.
Foto: Scanpix
- Det Àr en politisk thriller med prestigeskÄdespelare i huvudrollerna. Men du fÄngar inte sanningen genom exakta rekonstruktioner av hur kulorna trÀffade, sÀger Jutta Ditfurth med en suck.
Hon Àr pÄ BokmÀssan i Göteborg med en av mÀssans absolut tyngsta böcker, "Ulrike Meinhof - en biografi".
Den sjÀlvsÀkra tyska originaltiteln - "Die Biographie" - ger en fingervisning om vad som skiljer den frÄn tidigare böcker. Sex Ärs research och över 6 000 kÀllor ligger till grund för den hittills mest omfattande skildringen av Ulrike Meinhofs liv. PÄ köpet fÄr lÀsaren en inblick i tysk efterkrigshistoria, det omöjliga i att bygga upp ett nytt samhÀlle utan nazister, och regimens vÄldsamma reaktioner pÄ sextio- och sjuttiotalens studentrevolter.
- Jo, jag har Àgnat sex Är Ät Ulrike Meinhof. Men det har inte handlat om hÀngivenhet utan om att bli klar. Det fanns sÄ mycket material att gÄ igenom. Till exempel har Ulrike Meinhofs far hittills beskrivits som kristen antifascist, bara ett exempel pÄ hundratals felaktigheter. En enkel kontroll med Nationalarkivet visar snabbt om en person varit medlem i nazistpartiet eller ej.
Jutta Ditfurth besökte sjÀlv ett 60-tal olika arkiv i sitt researcharbete, men sÄg aldrig ett spÄr av nÄgon annan forskare eller researcher.
- Det Àr Tyskland i ett nötskal. Vi har en knepig attityd till vÄr egen historia, inte bara nazihistorien. Vi har en tradition att prata runt, i stÀllet för om, kÀnsliga frÄgor. Det handlar om att undvika konflikter.
Fadern nazist
Hon vÀnder sig mot den gÀngse bilden av Ulrike Meinhof, den mytomspunna kvinnan som trots uppvÀxten i en antifascistisk familj och ett framgÄngsrikt yrkesliv valde att lÀmna allt för ett liv i underjorden, bevÀpnad med k-pist. En respekterad position som VÀsttysklands ledande vÀnsterskribent, tvÄ fina döttrar och en given plats i den intellektuella societeten, visst stÀmmer det. Men utöver det bygger myten om henne pÄ sÄ mÄnga vedertagna felaktigheter, menar Jutta Ditfurth.
Ulrike Meinhofs far gjorde karriÀr som museichef genom att utnyttja sina kontakter inom nazistpartiet. Han dog tidigt och Ulrikes mor kunde göra en egen karriÀr tack vare stipendier och bidrag frÄn nazisterna. NÀr Ulrike och hennes syster blev förÀldralösa togs flickorna om hand av mammans partner, Renate Riemeck. Hon beskrivs som intelligent vÀnsteranhÀngare, mentor och förebild. Ingenstans tas styvmoderns bakgrund i nazistpartiet upp, inte heller berÀttas om hennes iskalla attityd till fosterdöttrarna.
I stÀllet har man talat om hennes Àktenskapskris, ex-maken som stÀndigt bedrog henne, och hennes psykiska hÀlsa.
- Man mÄste acceptera att hon gjorde medvetna politiska val, hur felaktiga de Àn var. Hon planerade fritagningen av Andreas Baader i mÄnader, det var ingen emotionellt infall. Vill vi ha en politisk debatt mÄste vi ta hennes beslut pÄ allvar och grunda diskussionen pÄ empiriska data, utan att förenkla eller avpolitisera henne.
SvÄrast att förstÄ Àr beslutet att lÀmna sina barn för sin övertygelse. Meinhof trodde att Tyskland var pÄ vÀg mot fascism, sÀger Jutta Ditfurth, hon trodde att hon förde barnen i sÀkerhet. Inom RAF diskuterade kvinnorna hur barn skulle hanteras och kom fram till att bÀst var att inte ha barn.
En av de stora frÄgorna
Det finns anledning att diskutera Ulrike Meinhofs livsval, menar Jutta Ditfurth - berÀttelsen om hennes liv Àr ocksÄ berÀttelsen om ett Europa prÀglat av vÄld. Under skoltiden rÄder lÀrarbrist, eftersom inga nazister fÄr bli lÀrare. Lösningen blir att se genom fingrarna. NÀr hon senare engagerar sig i fredsrörelsen har det avmilitariserade Tyskland börjat tillverka kÀrnvapen och kriget mot Vietnam förs delvis frÄn vÀsttyska baser. Studentrevolterna slÄs ned med brutalt vÄld.
- Ibland undrar jag om det Àr tillÄtet att diskutera varför vi har terrorism. Jag menar att vi mÄste det. Vad gör att sÄ mÄnga kÀnner att de stÄr utanför samhÀllet, vad fÄr dem att döda? Jag skriver om en mÀnniska, men det hÀr Àr en av vÄra största frÄgor, sÀger Jutta Ditfurth.
SĂ„ jobbar vi med nyheter