Artistbokaren bakom bardisken
Ulf Carlsten är förmodligen Uppsalas meste artistbokare genom åren. Från lång och trogen tjänst på legendariska Rackis har han nu jobbat länge även på Katalin and all that jazz vid Östra Station.- Så länge jag kan boka in Fläsket Brinner utan att få sparken så fortsätter jag.
Under korkeken. Ulf Carlsten på en av sina absoluta favoritplatser, baren på Katalin. Han har alltid trivts mycket bra i kontakten med publiken vid bardisken. Och sedan både hör och ser man musikerna bra därifrån.
Foto: Pelle Johansson
- Jag jobbar helst i baren när jag inte bokar artister. Då kan man se och höra musiken samtidigt som man ändå utför sitt dagsverke.
Det var förstås musikintresset som förde in honom på den här banan. Egentligen var det hans bror Björn som startade Rackis. Ulf Carlsten hängde i krokarna och kom allt mer med i verksamheten
- Det var helt enkelt så att jag kände till mer om artisterna än brorsan. På det viset blev det naturligt att jag tog över mer och mer av artistbokandet.
Startkvällen 1976 på den anrika musikpuben stod Bengt Sändh på scenen som första artist. Det skulle bli många, många fler innan verksamheten lades ned 20 år senare.
Svenska namn som Gyllene Tider, Eldkvarn, Lolita Pop, Cornelis Vreeswijk, Eva Dahlgren, Dag Vag, Ebba Grön, Imperiet och ett stort antal av de största inhemska namnen spelade där under de två decennier som Rackis höll på.
Av utländska artister kan nämnas Youssou N'Dour, forna sångerskan i Velvet Underground: Nico, Katrina and the Waves, Peter Hammill, Eric Burdon, Canned Heat, Steve Marriott, Southside Johnny och The Triffids.
- Det var häftigt att få dit Eric Burdon, han var en stor favorit. Jag bokade in honom på Katalin här om året också.
Inte minst blev Rackis känt för de många bluesartisterna. Många av de riktigt stora kom till det lilla stället, bluesmän som Robert Cray, Luther Allison, Roomful of Blues, Alan Haynes och många fler.
- Bluesband från USA smällde högre då än nu. Det var mer exotiskt, särskilt som detta var långt innan nätet slog igenom. Artister var mer okända och då blev nyfikenheten större på livescenen.
- Publiken var redo för nya saker.
Många av de musiker som passerade var egentligen några nummer för stora för puben. Men det blev något av en "grej" för utländska musiker på turné att spela där. Ryktet spred sig om den trivsamma puben med den superba publiken.
Hur kom det sig att just Rackis kunde bli så speciellt, en ganska liten källarlokal i ett studentområde?
- Det var inte planerat att det skulle bli som det blev. Vi startade i rätt tid, just som det blev inne med svensk musik, mitt i proggen och i starten av punken.
Efter 20 år slutade det hela lite tråkigt. Efter en del krångel med utskänkningstillståndet blev det konkurs och stängning. Inte minst visade det sig då vilken plats stället hade i Uppsalapublikens hjärtan. Det blev demonstrationer och stödevenemang för att bevara Rackis.
Men det där ligger mer än tio år bakåt i tiden.
Ulf Carlsten berättar med sin lakoniska stil, korta meningar med långa tankepauser mellan. Han säger inget överilat under intervjun. En mild humor skiner hela tiden igenom.
Några anekdoter eller roliga episoder om de artister han bokat och träffat vill han inte dra, det vore att lämna ut dem.
Efter ett par korta inhopp på andra ställen trivs Ulf Carlsten nu fint på Katalin. Hans uttalande om risken för att få sparken för vad han bokar sägs med ett leende.
Vad är skillnaden mellan att boka på Katalin och Rackis?
- På Rackis drev jag helt mina egna idéer. Här har förstås Katalin Varga en hel del att säga till om, även om hon brukar lita på mig.
- Största skillnaden är storleken på ekonomin. Nu för tiden måste det gå ihop på ett helt annat sätt, det är större pengar i omlopp. Men musik måste få kosta.
Den ekonomiska delen var en sak som lockade när han började på Katalin på den tiden det låg på Svartbäcksgatan. Han tyckte att den delen sköttes lite amatörmässigt. Däremot kan han tycka att det faktum att man hela tiden måste tänka på ekonomin har tagit bort en del av charmen i jobbet.
- Även om artisterna skulle vara gratis har vi stora omkostnader för en kväll, med hyra och löner. Lite har jag nog tappat glädjen i det hela, men det går i perioder. Men när jag kan hitta en ny artist som är angelägen, gärna i någon smalare genre, då tänder det till igen.
Det gäller att hela tiden hålla sig a jour när det gäller vad som är på gång. Ulf Carlsten läser recensioner och musiknyheter. Han nämner Lykke Li, Miss Li och Salem al Fakir som nyare artister han gillar. Som hjälp har han ett hemligt vapen också, 15-åriga dottern.
- Hon kommer med tips och har koll på nätet med nedladdningar och så. Vi har en bra dialog. Det är intressant att se också att hon laddar ned mycket av den äldre musiken. Den står sig bra.
Han har inga särskilda favoriter som han drömmer om att boka. "Det finns så många bra". Däremot kommer det viss lyster i ögonen på honom när vi pratar om namn som Robert Plant, Richard Thompson och inte minst lokale Lars Hollmer som får sin musik spelad av ett kanadensiskt storband senare i höst på Katalin.
Någon större maktfaktor ser han sig inte som.
- Det är svårt för oss att göra så mycket för den lokala, nya musiken. Det är andra, som Agaton, bättre på. Uppsala har ett rikt musikliv men det saknas ett par musikställen här nu när inte Fredmans, Fellini eller Barowiak finns kvar längre.
Det nya Konserthuset ser han inte som någon större konkurrent till Katalin.
- Det är nog främst ett lyft för konstmusiken, med en lokal med riktigt bra akustik. Artister som Miriam Makeba och Cesaria Evora har ju varit hos oss också. Snarast kompletterar vi varandra. Vi har dessutom fått många nya matgäster sedan Konserthuset drog i gång.
Han säger vidare att det är ett "intressant" hörn av Uppsala där Katalin, Konserthuset och Bistro Hijazz ligger inom bekvämt gångavstånd från varandra.
Han tycker fortfarande att det är roligt att möta publiken. Förutom att lyssna på musiken så är platsen i baren på kvällarna ett bra ställe att byta några ord med stammisarna och träffa nya ansikten.
- Vi har fått den publik vi vill ha, ett blandat sällskap. Hit ska alla sorter kunna gå.
Personligt
Ulf Carlsten, artistbokare och bartender på Katalin, fram till mitten av 90-talet drev han anrika Rackispuben
Född: 1951, bodde i Rejmyra till tio års ålder, sedan i Uppsala.
Familj. Sambo, dotter, tax och katt
Bor: Kättslinge, en bit utanför Uppsala
Aktuell: ständigt
Ulf Carlsten, artistbokare och bartender på Katalin, fram till mitten av 90-talet drev han anrika Rackispuben
Född: 1951, bodde i Rejmyra till tio års ålder, sedan i Uppsala.
Familj. Sambo, dotter, tax och katt
Bor: Kättslinge, en bit utanför Uppsala
Aktuell: ständigt
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!