Årets första gåshud: Halle – mello – lujah!

Den tredje deltävlingen steppade upp något, tappade en av Karin Kajjan Anderssons favoriter, men gav henne gåshud med en annan.

Melloexpert. UNT:s Karin Kajjan Andersson.

Melloexpert. UNT:s Karin Kajjan Andersson.

Foto:

Kultur och Nöje2018-02-17 21:46

Ny vecka, ny stad, ny deltävling. Melodifestivalen 2018 är framme i Malmö, men hur nytt låter startfältet då?

Mja, det börjar lovande i alla fall! Idolvinnaren Martin Almgren har en oemotståndlig klang och sällsynt självklarhet i röst och uttryck. Countrypoplåten i lagom släptempo ger årets första gåshud – och räcker direkt till final!

Barbi Escobars ”Stark” sedan har ett rörande budskap men landar som rätt identitetslös electropop. Svenska folket håller med och bidraget tar sig inte vidare.

Uppsalas hopp Moncho då? Han är egentligen för bra för ”Cuba libre” som bara är en något bättre ”Sola och bada i piña colada”. Men han klarar sig till Andra chansen!

Schlagerräven Jessica Andersson drar av en discodänga á la Alcazar. Rätt hittig refräng men svag vers för att vara superrösten Andersson. Men refrängen är nyckeln till finalen dit hon tar sig direkt.

Om man lämnar det svenskklyschiga framträdandet därhän så är ”Min dröm” en ovanligt svag melodi för att vara Kalle Moreaus. Han får också ta adjö av tävlingen här.

Och så äntligen något som låter fräscht! Regina Spector möter Gwen Stefani i Dotters ”Cry” – som är bra på riktigt. Men det blir för konstigt för publiken och resan tar sorgligt nog slut direkt.

Och så Mendez som falsksjunger sig igenom verserna och sätter hoppet till 90-talsrefrängen. Och den räcker faktiskt till Andra chansen.

Summa summarum: något bättre än förra veckan. Synd på Dotter, kul med Martin!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!