Är kulturen värd sitt pris?

Det har bubblat och ångat och stundtals kokat över i debatten kring Musikens hus. Hittills har byggkostnaden på drygt en halv miljard väckt stor uppmärksamhet, men även driftsbidraget har ifrågasatts.
Att Uppsala kommun årligen ska bidra till konserthuset när pengarna har svårt att räcka till fritidspedagoger och vårdplatser har lämnat en del undrande. Konserthuset är visserligen en ny kostnad för Uppsalaborna till skillnad från redan existerande kulturinstitutioner. Ändå är det intressant att utvidga debatten om kulturens finansiering till att omfatta stadens andra kulturjättar, som Uppsalaborna också stödjer via skattesedeln.
Här finns bland annat Stadsteatern och Stadsbiblioteket som likt Musikens Hus är beroende av offentliga medel.

Stadsteatern får 70 procent av sina intäkter från Uppsala kommun. Länsmusikorganisationen Musik i Uppland har staten som huvudfinansiär men även landstinget lägger in en ansenlig mängd pengar. Uppsalas konstmuseum och Stadsbiblioteket går nästan uteslutande runt på kommunala kronor. Bibliotekschef Marie-Louise Riton har svårt att se någon annan möjlighet för biblioteket.
- Gratisprincipen är lagstadgad och viktig för att ingen ska ställas utanför av ekonomiska skäl.
Hon beskriver biblioteken som välbehövliga andningshål för människor i en stad där de flesta offentliga rum är kommersiella. Samtidigt har hon förståelse för dem som ställer kulturens finansiering mot annat.
- Det finns stora behov inom skola och äldrevård. Men att jämföra dem med kultur är mycket olyckligt. Båda behövs. En stad utan kultur är livlös.

Musikens hus får, till skillnad de Uppsalas andra stora kulturinstitutioner, inte merparten av sina pengar från det offentliga. Hyra från konferenser och kongresser och intäkter från bar och kafé är tänkt att bli två stora inkomstkällor.
Kommunen står för knappt en tredjedel av budgeten. Men subventionerar också hyran för huset de första 25 åren. En subvention som börjar på tio miljoner och sedan minskar gradvis för att sluta på noll. Ytterligare 25 år senare väntas huset ge tio miljoner i överskott. I kommunens bokslut för 2007 görs också en nedskrivning av huset på 250 miljoner.
Röster har höjts för att Musikens hus ska bära sig självt ekonomiskt. Följden av det skulle, enligt vd Magnus Bäckström, bli en musikalisk likriktning som är otillfredsställande i längden.
- Då skulle den smala och konstnärliga musiken försvinna och det skulle bara bli Peter Jöback och After Dark.
En sådan renodlad kommersiell musikscen är inte vad folk vill ha, menar han.

- Enbart nöje och underhållning är ungefär som sockervadd. Det är gott för stunden, men det mättar inte och ger ingen näring.
Moderata ungdomsförbundet, MUF, är ett av få politiska läger med uppfattningen att kulturen ska stå på egna ben, utan skattemedel. Näringslivet borde kunna bära en större del av kulturens kostnader genom sponsring, anser MUF som ogillar att politiker styr från kommunala nämnder och genom styrelser. Kulturen mår bäst när den står fri från politisk inblandning och välvilja, tycker MUF.
Uppsala Stadsteaters chef Linus Tunström anser att det förhåller sig tvärtom. Någon politisk styrning mer än en ekonomisk ram finns inte, säger han.
- Nej, vi är styrda av kommersiell hänsyn om vi är styrda av något. De offentliga pengarna är en garanti för att vi ska kunna arbeta fritt på det sätt vi finner bäst.
Linus Tunström påpekar att kulturen genom historien aldrig burit sina egna kostnader och lyfter fram dess inverkan på Uppsalas ekonomi som ett skäl att stödja den.
- Kreativa människor som entreprenörer dras till miljöer med ett rikt kulturliv. Offentligt stöd till kultur är alltså snarare en investering än en utgift om man nu ska prata siffror. Men kanske ännu viktigare är att det är kulturen som gör oss till människor.

Ett alternativ är större privara bidrag till kultur. Men varken Musikens hus vd, teaterchefen eller bibliotekschefen tror att sponsring kan stå för en betydande del av deras verksamhet.
Ingen av dem har något emot mer privata initiativ, men pengarna finns helt enkelt inte.
- Kultursponsringen är marginell och minskande. Till och med i USA, den privatfinansierade kulturens förlovade land, står den inte för mer än två och halv procent av en genomsnittlig kulturinstitutions budget, säger Musikens hus vd Magnus Bäckström.
Teaterchef Linus Tunström lyfter fram bristen på långsiktighet som ett problem med privat finansiering.
- Risken är att man blir ett offer för konjunktursvängningar. Sedan finns också faran för styrning av innehållet även om det absolut inte måste bli så.

Fotnot:
En längre version av denna artikel med flera kommentarer publicerades i tisdagens UNT (25/9).

Är kulturen värd sitt pris?

Ska kultur stödjas med offentliga pengar eller drivas med privat sponsring? Borde politikerna skjuta till mera pengar? Debatten om Musikens hus har ställlt frågan på sin spets. UNT visar hur Uppsalas kulturliv finansieras.