Apropå Svenskans nya form

Djärvt och elegant – men räcker det för att blidka yngre läsare? Det undrar Lars Andersson som begrundat Svenska Dagbladets form och innehåll.

Kultur och Nöje2013-04-14 15:22
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Nya” SvD har föregåtts av diskussioner om det lämpliga i att flytta in kulturdelen i huvudtidningen och sporten i näringslivsdelen.
Efter ett par dagar med tidningen förstår jag vidden av omgörningen. Vad man genomfört är att servera analys och långsläsning i tidningen och överlåta de korta nyheterna till webb och mobil. Klokt och bra?

Svaret kan bara ges efter en längre tid, där man tar alla delar av SvD:s utbud i betraktande.

Söndagens KULTUR är en egen del på hela 52 sidor. Något helt nytt för svensk dagspress, disponerad som en väldresserad kulturtidskrift. Tänkt att fungera under flera dagar, för hur ska man annars ha tid att läsa de rekordlånga artiklarna.
Veckans reportage, där man besöker inspelningen av Ruben Östlunds nya film Turisten, spänner över åtta hela sidor.
Ett personporträtt av skådespelerskan Livia Millhagen avgränsar mot den avslutande kritikdelen som även den, i sin form, tar ett långt steg bort från vad som varit vanligt bland svenska dagstidningar.
Söndagens kulturdel, med lite bättre papper, bär den elegans som blivit SvD:s signum.

Om det räcker för att blidka en svårflirtad yngre läsgeneration återstår att se. Men ett djärvt experiment är det.