På onsdag är det premiär för den 22:a sommarföreställningen i Roma mitt på Gotland. En föreställning som hotade att bli den sista i traditionen av (mestadels) Shakespearepjäser i den gamla klosterruinen.
Så sent som i början av maj var Thomas Segerström mycket pessimistisk om Romateaterns framtid:
- Bidragen har dragits ned från 1,3 miljoner för fem, sex år sedan till i dagens läge noll, sade han och slog fast att "Macbeth" skulle bli avskedsföreställningen.
Men nu, bara timmar från onsdagens premiär, låter Segerström mer optimistisk:
- Det är upp till politikerna. Om de vill satsa på det här kommer vi att fortsätta. Vi har ett enormt publikstöd - 20 000 personer kommer till våra föreställningar. Men om politikerna tycker att marknadskrafterna ska styra och Romateatern vara ett vinstdrivande företag, då går det inte att fortsätta.
Thomas Segerström säger att ett regimskifte på Gotland efter höstens val skulle kunna rädda teatern.
- Det är alliansen som började dra ner när de fick majoritet här. Jag har inte fått några löften av oppositionen, men Socialdemokraterna som tidigare satt vid makten ville att Romateatern skulle finnas kvar. Politiker är alltid påverkbara och jag hoppas att det ska kunna bildas en opinion för teatern.
I Thomas Segerströms tappning blir Macbeth, avskedsföreställning eller ej, förlagd i "en blandning mellan medeltid och futurism".
- Jag vill lägga emfas på den tid som är nu där det gäller att vara störst, bäst och starkast. Och vad som händer när man överger sig själv för att nå framgång. Vad Shakespeare vill berätta med pjäsen är att om man lever i en glamourös framtid och inte i nuet, då går det åt helvete. I dag lever vi i accelererande fart med ett beteende där vi tar oss själva i första hand och skiter i andra. Men kanske, när vi sitter på kungatronen, försvinner allt det vi längtat efter och öken återstår.