Älskade och hatade

Stiftelsen ligger etta på albumlistan och vann i februari en grammis för årets låt – trots det är bandet musikkritikernas hatobjekt. På lördag kommer de till Uppsala.

Foto:

Kultur och Nöje2013-11-15 09:10

Stiftelsen grundades 2011 som ett hobbyprojekt av Takida-sångaren Robert Pettersson och barndomsvännen Micke Eriksson. Tillsammans med Arne Johansson och Martin Källström blev hobbybandet en nationell företeelse med hiten Vart jag än går. Och det slutar inte där. Vart jag än går har sålt sjufaldig platina och debutalbumet ”Ljungaverk” sålde dubbel platina. Nu åker bandet ut på sin andra turné med nya albumet ”Dopet” – som förra veckan placerade sig etta på albumlistan, precis före Veronica Maggios ”Handen i fickan fast jag bryr mig”.
– Från början var vi ett gäng polare som lirade för skojs skull, sedan provade vi att spela in och efter det har det eskalerat på ett chockartat sätt, säger basisten Arne Johansson.

Trots framgången har recensenter och kritiker givit bandet låga betyg och stundtals varit raljanta i sin ton. En tidning kallade bandets musik för ”kolgrillsrock” och en annan menade att deras musik var som ”tonsatta foppatofflor”.
– Jag bryr mig ingenting om recensioner. Vi spelar för publiken och det är det som är grejen för oss, säger basisten och fortsätter:
– Alla gillar olika saker, smaken är som baken. Vi har roligt tillsammans och alla har olika smak, varför skulle jag bry mig om dåliga recensioner?

Publiken verkar inte heller bry sig om recensionerna. Stiftelsens förra turné var utsåld och den här gången är arenorna större – och publiktrycket likaså.
– Det är ännu mer folk den här turnén och det är få förunnat. Det är helt underbart, fortsätter Arne Johansson.

Bandet turnerar hela hösten, men bara på helgerna – på måndagarna ringer väckarklockan igen. Stiftelsen är – och kommer att förbli – ett hobbyprojekt. Trummisen Martin Källström är maskinoperatör medan Arne Johansson jobbar som sotare och ventilationstekniker.
– Det gör att vi håller fötterna på jorden och får distans till allt. Det är nog lätt annars att det blir ett jobb att stå på scen, för oss känns det som första gången varje gång.

När började du tänka att ”shit, vi håller på att bli stora”?
– Haha, jag vet inte om vi upptäckt det än, man blir nästan generad av uppståndelsen. Men när vi fick grammisen så var det en chock. Vi gick bakom scenen efter vi fått priset och bara tittade på varandra och sa ”vad fan hände där”.

Stiftelsens stopp i Svandammshallarna blir det fjärde på turnén och det är andra gången som bandet är i Uppsala.
– Vi kommer gasa järnet och bjuda på en bra show, lovar basisten och sotaren Arne Johansson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!