Alldeles för allvarlig

Och Aronofsky är en man som står för sina visioner - på ont och gott.
Hans senaste verk, "The fountain", utspelar sig på tre parallella tidsplan som tillsammans sträcker sig över tusen år. Berättelserna binds samman av Hugh Jackman och Rachel Weisz, som i alla tre berättelserna spelar ett kärlekspar med döden i hasorna. I nutidens USA försöker forskaren Tom rädda livet på sin dödssjuka hustru Izzie, i 1500-talets Spanien skickas äventyraren Tomas ut av drottning Isabel för att finna ungdomens källa i Sydamerika. Och 500 år in i framtiden svävar astronauten Tommy genom rymden i en bubbla tillsammans med sin älskade, ett döende träd.

Att kalla "The fountain" för en prettofilm är en grov underdrift - det krävs en nästan övermänsklig brist på cynism för att svälja denna mäktiga bakelse fylld med mayamytologi, rymdromantik och tänkande träd. Och minsta tecken på ett sinne för humor får man verkligen leta efter. Gravallvaret och den grumliga filosofin stör det som kunde ha blivit en verkligt stor filmupplevelse, med strålande skådespelarinsatser och bilder som är så vackra att man glömmer bort att andas.
Under sitt besök i Stockholm berättade Aronofsky att hans ambition med "The fountain" var att utforska tankar och föreställningar kring odödlighet. Men det är först när filmen rör vid motsatsen, livets förgänglighet, som den verkligen berör. Innanför alla lager av symboler och pretentioner väntar den - en bitterljuv berättelse om att våga släppa taget om den man älskar.

Alldeles för allvarlig

THE FOUNTAIN. I en tid då filosofer sällan ägnar sig åt att göra Hollywoodfilm är Darren Aronofsky en udda fågel. Regissören bakom hyllade Pi och Requiem for a dream korades till visionär på förra året upplaga av Stockholms filmfestival.