På en Roxettekonsert i Halmstad 2010 träffade Uppsalabon Maria Sörgjerd på några fans som rest långt för att se Marie Fredriksson och Per Gessle på scenen. Argentina, Nederländerna, Rumänien, Brasilien. Det blev startskottet för arbetet med boken I en underbar ballong, som handlar om Roxettes fans.
I Sverige räknas Roxette av de flesta som föredettingar som mest sysslar med nostalgi och håvar in pengar på gamla meriter. I vissa andra länder är de fortfarande lika stora som när de låg i topp på den amerikanska försäljningslistan och säljer ut arenaspelningar på löpande band. För att göra det krävs en skara trogna fans och sådana finns det gott om.
– Det är ju svårt att säga om Roxette har mer trogna fans än andra artister, men de har definitivt många, säger Maria Sörgjerd.
I boken berättas om fans som låter Roxette styra stora delar av sitt liv. Som reser över hela världen för att gå på konserter, som lär sig svenska och flyttar till Sverige för att det är Per och Maries hemland, som gör allt för att träffa sina idoler och som samlar på allt som det står Roxette på eller som artisterna tagit i.
Fansen delas upp i många olika kategorier. Det finns de som nästan bara är intresserade av att samla på Roxetteprylar, de som är mest intresserade av att träffa artisterna och de som ”samlar” på konsertupplevelser. Fansen är också uppdelade i Mariefans och Perfans utifrån vilken av de två frontpersonerna de sympatiserar mest med.
Själv räknar Maria Sörgjerd sig som ett fan, även om hon inte är fanatisk på samma sätt som många av dem hon träffar och skriver om i boken. Hon tillhör heller inte dem som fastnade för Roxette under storhetstiden i slutet av 80-talet och början av 90-talet utan blev fast på 2000-talet.
– För många är det någon speciell händelse som får dem att fastna för en särskild artist. Det som fick in mig på Roxette igen var att jag trodde att jag hade en hjärntumör. När jag var gravid hade jag höga hormonhalter på proverna vilket kan betyda att man har en tumör, vilket det tack och lov inte var. Men medan jag väntade på svaren läste jag om Marie Fredriksson, som hade en hjärntumör, och blev mer intresserad av henne.
Det som gör att Maria Sörgjerd gillar Roxette mer än många andra artister är bra melodier kombinerat med genuinitet. Till skillnad från många andra popartister skriver de musiken själv och är bra sångare och instrumentalister. I boken är hon ganska kritisk mot substanslösa artister som Sean Banan.
– Förutom Roxette lyssnar jag till exempel på Laleh, Veronica Maggio och Pernilla Andersson. Jag är mest inne på kvinnliga sångare.
Så du är ett Mariefan?
– Ja.
Maria Sörgjerd jobbar som gymnasielärare i svenska och psykologi och har använt sig av sina psykologikunskaper i boken. När hon studerade var hon också mest inriktad på just musikpsykologi. Den första halvan av I en underbar ballong är i reportageform, medans den andra går in lite djupare på fenomenet fankultur med olika psykologiska teorier som verktyg.
Från början var tanken att boken skulle skrivas på ett år och bli klar samtidigt som Roxette avslutade sin världsturné 2011, men med ett heltidsjobb som lärare drog det ut på tiden. Det gjorde dock Roxettes turné som förlängdes också, så tajmingen blev ändå lika som det var tänkt.
Att Maria Sörgjerd startade förlaget Fenomena och skötte det mesta själv gjorde det förstås än mer tidskrävande, men nu är det i alla fall klart. Eftersom Roxette har fler fans utomlands än i Sverige finns också funderingar på att ge ut den på något annat språk. Engelska eller kanske spanska eftersom de har många fans i Spanien och Sydamerika.
– Men det är i så fall i framtiden. Nu finns den på svenska och det får räcka så länge, säger Maria Sörgjerd.