Årets bok
Fredriks bästa
"Mjölk och människor" av Matilda Josephson
Ett underbart galleri av färgstarka halvgalningar passerar kassan i den lilla matbutik där Matilda jobbar. Matilda Josephson bokdebuterar med en pärla till (självbiografisk?) serieroman som fick mig att skratta högt. Samtidigt skildras kunder och personal med massor av kärlek, särskilt den hjärtskärande avslutningen om den rökelsedoftande missbrukaren Klas som en gång var Matildas roliga rastvakt.
Marias bästa
"Kafkalungan" av Cecilia Hansson
Författaren återvänder till Wien där hon en gång var au pair och till Kierling-sanatoriet utanför staden, där Kafka avled. Cecilia Hansson reser i hans fotspår, väver samman sitt eget liv med Kafkas. Jag dras med genom de sömlösa övergångarna från författarens eget liv, till Kafka och tillbaka igen. Hon verkar bjuda på sig själv. En underhållande och på samma gång allvarlig roman.
Görans bästa
"Död mans kvinna" av Katarina Wennstam
Som berättare är Katarina Wennstam skicklig. Hennes andra bok i serien ”Sekelskiftesmorden” är en riktig bladvändare, precis som den första, ”Döda kvinnor förlåter inte”. Förutom ett spektakulärt kriminalfall (med betoning på fall) får vi en inblick i hur livet kunde te sig i Stockholm i slutet av 1890-talet, inte minst för kvinnor.
Annas bästa
"Demon Copperhead" av Barbara Kingsolver
Romanen är en samtida omtolkning av Charles Dickens ”David Copperfield”. Den följer den unge Damon Fields, alias Demon Copperhead, från födseln på golvet i en husvagn av en drogpåverkad och alldeles för ung mamma, genom hans uppväxt och liv i dagens fattig-USA. Drabbande och aktuellt om opioidkris, missbruk och en pojkes kamp mot samhällets orättvisor.
Årets scen
Fredriks bästa
T.O.K. på Fyrishov
Gamla dancehalltrion T.O.K. blev årets stora utropstecken på reggaefestivalen. Tre röster som alltid kompletterat varandra, från cartoonig falsett till mörkaste avgrunden, och en lekfullhet där de växlar av varandra i verser och kör refränger i stämmor. Deras energiska midnattsgig ingöt energi i hela sommaren.
Marias bästa
"Dödsdansen" på Reginateatern
Marie Göranzon och Gunilla Nyroos, två skådespelerskor som möts på en scen. De pratar om hur det var, hur det är och hur det ska bli. En föreställning som tagen direkt ur livet. De båda väntar på regissören, var har han blivit av? Under tiden fortsätter samtalet kvinnorna emellan. En föreställning jag önskar att jag kunde fått se ihop med min mamma, att hon en enda gång hade fått gå på en teaterföreställning. Hon hade gillat humorn i den.
Görans bästa
Jernbanan på Uppsala stadsteater
Uppsala stadsteaters version blev, för att uttrycka sig försiktigt, lyckad. Sällan har man väl upplevt en så helgjuten symbios av scenisk gestaltning, musik och text. Att publiken skulle vallfärda till teaterhuset på Kungsgatan var knappast givet på förhand. Men så blev det, och en av Uppsala stadsteaters största succéer på många år var ett faktum.
Annas bästa
Jennifer Castle på Uppsala konstmuseum
Konstmuseets småskaliga konsertkvällar har ett format som ofta blir intimt och personligt. När kanadensiska singer-songwritern Jennifer Castle i oktober för första gången gästade Sverige var det just till konstmuseets scen hon kom. En timmes fantastisk närvaro som ledde till att hennes musik hamnade bland senhöstens mest lyssnade för mig.
Årets musik
Fredriks bästa
Nia Archives: "Silence is loud”
Fullängdsdebut av Nia Archives som jag fick upp ögonen för när hon dominerade på Rosendal Garden Party i somras, helt ensam med skivspelarna, en mick och cool karisma som fick henne att äga hela scenen. Den 25-åriga tjejen från Leeds svänger ihop glad drum & bass, trallpoppig sång och punkig rap i en mix som känns både väldigt brittisk och helt egen. Annars var det väl Kendrick Lamars massaker på Drake som blev årets mest bestående musikaliska minne.
Marias bästa
Marisa Monte på Uppsala konsert & kongress
Tänk att hon kom hit till Uppsala. Brasiliens största sångerska som har förkroppsligat sitt hemlands innersta väsen med sin operaskolade röst och sin djupa samba blandat med jazz, pop och soul. Och jag fick vara där, fick uppleva hennes enda konsert i Sverige. Så mycket glitter, skratt, sång och dans från den fullsatta stora salen i UKK. Hon trollband publiken från första stund ända till den sista låten som ljöd högt från publiken långt efter att stjärnan lämnat scenen.
Görans bästa
"We are all poets" med Zoie Finer, Anders Widmark Trio och två körer från Körprojekt'24
Årets mest känslosamma musikupplevelse var en mycket speciell konsert på Uppsalas konserthus 26 november. Att huvudpersonen själv, Anders Widmark, inte skulle kunna medverka på grund av långt framskriden cancer var känt på förhand. Däremot visste få att han gått bort alldeles före konserten. Stämningen i UKK:s stora sal präglades av sorg men också tacksamhet över all musik Widmark gett oss genom åren.
Annas bästa
Dina Ögon: ”Orion”
Endast två år efter första albumet kom gruppen Dina Ögons tredje – ”Orion”. Efter att ha förälskat mig i deras musik med sin lite oväntade blandning av olika stilar, var jag rädd att jag skulle bli besviken. Men nejdå, även om musiken utvecklats så har de fortfarande sin egen utforskande stil. Gruppen öppnade dessutom Parksnäckan-säsongen i juni med en fullsatt och magisk sommarkväll.
Utställning
Fredriks bästa
Anna Odell: ”Rekonstruktion – Psyket” på Uppsala konstmuseum
Blev Anna Odell utsatt för ett övergrepp på psyket, där hon bland annat blev gravid med en vårdare? Mycket tyder på det. Men hon verkar inte tycka det själv. Publiken var märkbart kluven till det här konstverket. Jag noterade att många skrattade åt vissa ganska absurda repliker i filmen som utgör kärnan i installationen. Fick man det? Om bra konst skapar frågor och nya tankar så måste Anna Odell betraktas som något av ett geni.
Marias bästa
Thomas Lundqvist, dockmakeri, på Kaleido
Vilket enastående konsthantverk som dockmakaren visade upp. Att han ställer ut sina verk hör inte till vanligheten, det har hänt endast en gång tidigare fastän han varit verksam i ett halvt sekel. I utställningen syntes allt från varietédockor och dansande skelett till en orientalisk dansös och clownmarionetter. Alla gjorda med perfektion och ett häpnadsväckande sinne för detaljer.
Görans bästa
Gustavianum och Upplandsmuseet
Här måste det bli delat förstapris för två museer som återöppnades 2024. I bägge fallen handlade det om rejäla omgörningar till det bättre. Två ärevördiga kulturinstitutioner tog steget in i samtiden vad gäller presentationen av samlingarna. Utformning, tilltal, urval – det här blev riktigt bra.
Annas bästa
”Solglimt” på Hospitalet
Anna Odell på Uppsala konstmuseum var en av årets höjdpunkter, men en annan pärla med ett liknande tema värd att nämna är ”Solglimt” på Hospitalet. Konstfrämjandet Uppland efterlyste konst av patienter på gamla mentalsjukhuset Ulleråker och lät sedan samtida konstnärer inspireras av patienternas konst. Mötet, som symboliskt skedde i Ulleråkers tidigare lokaler, blev både gripande och vackert.
Årets film/tv
Fredriks bästa
”G: 21 scener från Gottsunda” av Loran Batti
Omtalad redan innan premiären då den sades skildra ett av samtidens stora samtalsämnen: gängvåldet. Men den som förväntade sig en rak krimdokumentär fick leta någon annanstans. Loran Battis filmdebut är en konstnärlig och djupt personlig uppgörelse med de gamla vännerna och stadsdelen där de växte upp. Samtidigt lyckas han bidra med nya insikter om de mekanismer som bidrar till utanförskap och kriminalitet. Fick tre välförtjänta Guldbaggenomineringar.
Marias bästa
"Hundra år av ensamhet" serie på Netflix efter en roman av Gabriel García Márquez
Nej, jag har inte läst boken, så var det sagt. Men jag fullkomligt älskar serien. Allt. Människorna, magin, fotot, miljöerna, bergen, träden, grönskan, torkan och keramiken. Keramiken ja, det där lite tjockväggade, runda och organiska bruksgodset som används varje dag, som vinkaraffer och soppskålar, leran i förädlad form kommer att få sig ett uppsving. Se serien, låt dig förtrollas och njut av detaljerna.
Görans bästa
"Den sista resan" av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson
Filmen om den skröplige, livströtte före detta läraren Lars Hammars resa till Frankrike har nästan kramats sönder av biopublik och kritiker. Inte så konstigt, filmen spänner över hela känsloregistret och är så välgjord i all sin enkelhet. Hur ska radarparet Filip & Fredrik kunna toppa den här pärlan?
Annas bästa
"Perfect days" av Wim Wenders
Vi får följa Hirayama, en tystlåten och noggrann toalettstädare i Tokyo, som lever ett inrutat liv. Vi vet inte mycket om honom: var han kommer ifrån, vad han bär på eller varför han hamnat där han är. Hirayamas förmåga att uppskatta vardagens små glädjeämnen – solen på himlen, sticklingar, eller en god måltid – går rakt in i hjärtat. Lågmält, poetiskt och alldeles, alldeles underbart.