13:e Världsbokdagen på onsdag

Hur ska man fira Världsbokdagen? Har du läst någon bra bok du kan rekommendera? UNT ringde upp några av Uppsalas bokliga invånare och fick följande svar:

Jasim Mohamed, poet och kulturentreprenör:
- Man ska förstås läsa en bok den här dagen. Och politikerna ska tänka på att böcker behövs i det allmänna rummet och alltså inte skära ner på biblioteksanslagen! Ett samhälle utan böcker är öken. Utan böcker väntar oss barbariet, säger han.
Själv brukar han arbeta på Rinkeby bokmässa den här dagen, men eftersom han flyttade till Uppsala förra året, blir det ingen sådan aktivitet i år. Men läser gör han.
- Min fru rekommenderade mig att läsa Sara Mannheimers Reglerna, som hon tyckte var fantastisk. Jag har just börjat läsa den.

Lena Hägg, administratör och studievägledare på litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet läser två böcker parallellt.
- Dels Kerstin Ekmans Herrarna i skogen. Hon är verkligen spränglärd! Dels läser jag Flickan som vävde sidenmattor av Anita Amirrezvani. Den handlar om en fjortonårig flicka i Persien på 1600-talet. Hon har en enastående talang för att väva mattor och skulle kunna få en bra framtid - om hon vore pojke. Men som flicka...
Om Världsbokdagen säger Lena Hägg:
- Vi sysslar ju med böcker dagligen på mitt jobb. Men i största allmänhet tycker jag att förlag, bokhandlar och bibliotek skulle ställa sig på stan och dela ut alla böcker som de gallrar ut. I stället för att förstöra dem, eller vad de annars gör.

Anna-Klara Ehn-Ericson är litteraturkritiker och barnbibliotekarie på Gottsundabiblioteket:
- Här på biblioteket har vi internationellt kafé hela dagen. Och på barn-och ungdomsavdelningen gör vi varje år en utställning av böcker från olika länder på Världsbokdagen.
Hon rekommenderar gärna böcker för barn och ungdomar, även om det är svårt att välja, eftersom det finns många bra böcker.
- Pia Lindenbaums Lill-Zlatan och morbror Raring för förskolebarnen. Gudrun Wessnerts Spetshäxan för 9-12 år. Katarina von Bredows Hur kär får man bli och Mikael Engströms Isdraken för tonåringar, säger hon.
I von Bredows bok ligger betoningen på flickors vänskaps-och kärleksrelationer, i Engströms är huvudpersonen en pojke med ett problematiskt liv.

Magnus Ringgren är kritiker, förläggare och poet och säger om Världsbokdagen:
- Vi kan ta med en bok i väskan och läsa i bussen på väg till och från jobbet. Såväl myndigheter som privata näringslivet och bokhandeln borde göra något av den här dagen.
- Jag rekommenderar gärna Willy Kyrklunds bok Mästaren Mo. Den är en av de roligaste och sorgligaste böcker som skrivits på svenska. Själv har jag just börjat läsa Vibeke Olssons nya roman från romarriket.

Författaren Susanne Levin är också gymnasielärare i svenska och religion på Katedralskolan i Uppsala.
- Vi har många aktiviteter på Katedralskolan. Utställningar och annat. Jag ska prata om livsfrågor i litteraturen. Privat har jag högtidlighållit den här dagen i 58 år - eftersom jag fyller år 23 april...
Susanne Levin har just läst en bok hon gärna rekommenderar:
- Den pakistanske författaren Mohsin Hamids Den ovillige fundamentalisten. Den berättar om en oerhörd begåvad och lyckad pakistansk man på Manhattan 11 september - hur han förändras och hur världen förändras efter attentatet. Boken är välskriven, har en bra kärlekshistoria och låter läsaren få se "den andre". Bra litteratur gör så, öppnar andra världar för en än ens egen lilla trånga.

Lilian Fredriksson, pensionerad lärare, översättare, kritiker och ledamot av Svenska deckarakademin läser just nu deckare för akademiens räkning: så småningom skall olika pristagare utses.
- I skolan höll man ju fanan högt den här dagen och gjorde det mesta möjliga av den. Privat läser jag ju dagar, kvällar och nätter, så läsning är för mig något jag lever med och inte koncentrerat till någon särskild dag.
- Boken jag läser nu heter Min skuld är min och är skriven av Erik Löfvendahl. Den handlar om en ung litteraturstudent i Stockholm, som skriver en roman. En kvinna i hans uppgång blir mördad. Han blir kidnappade av någon som troligen är mördaren och som begär att han, studenten, skall skriva hans, kidnapparens, biografi... Men allra helst skulle jag vilja läsa Bernhard Schlinks Hemkomsten, översatt av Aimée Delblanc. Jag har läst Schlinks Högläsaren. Nu längtar jag efter tid att läsa nästa bok!