Jag var 39 år och det var dags att bestämma sig. Ville jag ha barn var jag tvungen att genomgå en fertilitetsbehandling innan min nästa födelsedag. Annars skulle det vara för sent. Problemet var att jag inte visste vad som var min vilja och vad som var ett resultat av omgivningens påverkan. Var det viktigt för mig att få en liten människa att uppfostra eller hade jag fallit för ett gigantiskt grupptryck?
Efter ett kort samtal med fertilitetsklinikens kurator som hade svårt att förstå mina tankebanor bestämde jag mig för att avblåsa allt. Var det meningen att jag skulle ha barn skulle jag få det på naturlig väg. Annars fick det vara.
Var det ett misstag? Ingen aning. Jag har ingenting att jämföra med och därför kan jag inte ångra mitt val. Däremot anar jag att hade fel om meningen. Vad betyder det att något händer om det är meningen att det ska hända? Vems mening är det fråga om? Jag tror inte att det finns någon medveten högre makt som har bestämt att mitt liv ska ha ett särskilt syfte. Så var har jag fått denna tankefigur ifrån?
Är det Hollywood? Drömfabriken har matat oss med historier vars budskap är att det finns utvalda människor som är satta på denna jord med en storartad mission. Oavsett vilka hinder de möter på vägen klarar de att ta sig förbi dem och nå sitt mål. Den utvalda kan dö, men inte innan missionen är avklarad. Eventuellt kan hjältens död, som i "Armageddon" där Bruce Willis hårdkokte Harry offrar sig själv, vara det som räddar mänskligheten. Han dör men det är meningen. Syftet med hans liv är uppfyllt.
Även marknadsekonomin är marinerad i en föreställning om att vissa individer finns i den här världen för att förändra den. Steve Jobs är det ultimata exemplet. Visserligen hade han andra människor omkring sig som gjorde det tekniska jobbet men i sagan om hans framgång var han geniet. Den utvalda. Investerare letar ständigt efter innovatörer som tänker utanför ramarna och har potential att leda in oss i en ny värld. Ingen vill missa nästa Steve Jobs.
Berättelsen om den utvalda går givetvis längre tillbaka i tiden än både marknadsekonomin och Hollywood. Den finns i religionen men också i ateistiska och planekonomiska system. Kristendomen har Jesus, islam har Mohammed, Jugoslavien hade Tito. Men det som gör marknadsekonomin annorlunda är att vem som helst kan vara utvald. Den utvalda är visserligen ett geni men geniet kan lika gärna vara du eller jag.
En som trodde att hon var nästa Steve Jobs var Elizabeth Holmes, grundaren av det lovande företaget Theranos som visade sig vara ett luftslott. Holmes uppgång och fall har skildrats i dokumentärer, poddar och senast i serien "The Dropout". Serien porträtterar en kvinna som internaliserar myten om geniet så mycket att hon tappar kontakten med verkligheten och vägrar acceptera att hennes idé inte fungerar. Den skulle ju revolutionera världen.
Även om Holmes historia är extrem är den ett talande tecken i tiden. Vi är många som har drömt om att uträtta stordåd. Men så småningom växer vi upp och inser att vi inte har kommit till denna jord med ett speciellt syfte. Vi är inte menade att bli något särskilt. Vi har bara råkat födas och nu när vi är här får vi försöka göra det bästa av det. Hur ska vi bära oss åt? Ingen vet. Det är väl det som är meningen.
Alma Kirlic är scenpoet och författare bosatt i Uppsala.