"A murder at the end of the world" bjuder på höstens bästa mordgåta alla kategorier.
Snackis
A murder at the end of the world
Disney Plus
Pusseldeckare möter techthriller när den unga true crime-författaren och Sherlock Holmes-wannaben Darby (Emma Corrin) måste lösa ett mord. Lägg till att mordet har begåtts i ett högteknologiskt lyxhus på Island dit Darby liksom en rad andra udda figurer har bjudits in av en mystisk miljardär för att diskutera klimatkrisen. Det här är en tv-serie som lånar friskt från såväl filmen "Glass onion: A knives out mystery" från i fjol som Agatha Christies klassiska bok "Och så var de bara en". I ärlighetens namn har den också en del brister – inte minst vad gäller dialogen. Så vad är det då som har gjort den till en sådan snackis? Svaret är självklart: "A murder at the end of the world" levererar höstens bästa mordgåta alla kategorier. Dessutom är Emma Corrin hänförande i rollen som Darby och omöjlig att slita blicken från.
En ung tjej häktas, misstänkt för mordet på en jämnårig kille i "En helt vanlig familj".
Premiär
En helt vanlig familj
Netflix
Familjen Sandells liv skakas i grunden när tonårsdottern Stella häktas misstänkt för mord på en jämnårig kille. Stella hävdar att hon är oskyldig och pappa prästen och mamma advokaten vill förstås tro henne. Aldrig skulle väl deras rara lilla flicka mörda någon? Men när förundersökningen ligger på bordet talar allt för att Stella är skyldig. "En helt vanlig familj" är baserad på Mattias Edvardssons roman med samma namn och ställer frågor om vad föräldrar egentligen vet om sina barns liv – och vad barnen vet om sina föräldrars. Netflix stora svenska höstsatsning vad gäller tv-serier är ett försök att upprepa succén med hyllade "Störst av allt" (2019). Riktigt samma klass är det dock inte på "En helt vanlig familj". Men Björn Bengtsson och Lo Kauppi imponerar som föräldrarna och likaså unga och oprövade Alexandra Karlsson Tyrefors som spelar Stella – även om regissören Per Hanefjord har slarvat lite med regin just i hennes fall.
En sheriff i den nordamerikanska svenskbygden får upp ett kallnat spår i den femte fristående säsongen av "Fargo".
Ny säsong
Fargo
HBO Max
Äntligen är det dags att återvända till den snöiga svenskbygden i Minnesota. Att tv-serier får en spin off i form av en långfilm är inget ovanligt. "Bonusfamiljen, "Solsidan" och "Sex and the city" är bara några av många exempel. Att en film blir tv-serie är däremot mindre vanligt. Så är dock fallet med Joel och Ethan Coens mästerverk "Fargo" (1996) som sedan 2014 har levt ett eget liv som serie och nu är inne på sin femte fristående säsong. Det är den bästa sedan säsong två och bjuder på kära återseenden såväl som nya ansikten. Den här gången är året 2019 och en hemmafru (Juno Temple) i småstaden Scandia får det hett om öronen när hennes mystiska förflutna och trubbel med en sheriff (Jon Hamm) gör sig påmint.
"Squid game" på riktigt (åtminstone nästan) när hundratals människor tävlar om en stor påse pengar i "Squid game: The challenge".
Spin off
Squid game: The challenge
Netflix
Minns ni moralpaniken när skolbarn lekte "Squid game" på rasterna? Men hur är det då med vuxna, är det okej för dem att låtsas att de leker dragkamp och hoppa hage på liv och död? Svaret är ja om man frågar Netflix. Som uppladdning inför säsong två av dundersuccén släpper man "Squid game: The challenge" som kort och gott är "Squid game" på riktigt. Eller ja, det förstås inga desperata och fattiga stackare som dör medan ett depraverat gäng knösar följer allt i realtid. Annars är allt på pricken likt fiktionen. Kläderna, lekarna, miljöerna och den stora bingen med pengar som den lyckliga vinnaren kammar hem. Självklart har deltagarna som produktionen valt att fokusera på också gråtmilda personliga berättelser. Det är förstås absurt och ett tecken på vår civilisations nära undergång. Men jisses vad det är underhållande.
Sommarens stora biofenomen "Barbenheimer" går nu att uppleva hemma i tv-soffan.
Ny chans
Barbenheimer
SF Anytime
När storfilmerna "Barbie" och "Oppenheimer" i somras hade världspremiär samma datum rusade folk till biograferna för första gången på tusentals år. Valet föll dock inte på den ena eller den andra filmen, utan många valde att se båda, och inte sällan direkt efter varandra. Förutom höga publiksiffror för båda filmerna gav det även upphov till begreppet/fenomenet "Barbenheimer". Nu har andra filmer sedan länge tagit plats på biotoppen och såväl "Barbie" som "Oppenheimer" har i princip fasats ut från biorepertoaren. Men nu finns en ny chans att uppleva fenomenet – hemma i tv-soffan. Greta Gerwigs "Barbie" har gått att strömma sedan i september och nu kan man också strömma Christopher Nolans "Oppenheimer". I vilken ordning man ska se dem? Det är upp till var och en. Men om man ska vara petnoga – börja med "Barbie".