För många barn märks kanske coronaviruset mest som det där alla pratar om och som orsakar inställda kalas och aktiviteter. Det kan kännas som hela livets satts på paus av coronapandemin och vad kan man som barnfamilj göra då?
I ett reportage i UNT 8/4-20 märks att många ger sig ut i naturen, till reservat och friluftsområden.
Att ge sig ut i skogen låter ju enkelt, men för att upptäcka naturen behöver både stora och små någon form av grundkunskap om artrikedom och djurliv.
På detta tema finns visserligen mängder med barnböcker. Den ena mer inspirerande än den andra. Som "Hemulens herbarium" från Förlaget, som är en hyllning både Tove Janssons muminkonst och Hemulens växtintresse eller Martin Emtenäs "Svenska fåglar", tecknad av Jonas Källberg i kaxig stil.
Men jag har länge saknat en guide till naturlivet för oss vårdnadshavare som inte är så vana vid skog och mark. I många faktaböcker om djur märks också en distans mellan vår art och andra. Vi ser på djuren utifrån, och får veta att vi antingen kan stjälpa eller hjälpa de hotade arternas tillvaro.
I Svenska barnboksinstitutets analys av förra årets utgivning, Bokprovningen 2019, noteras att många barnböcker om miljö ger tips om vad man kan göra för klimatet, som att sopsortera, äta vegetariskt och cykla. Men jag tror både stora och små också behöver förstå vår relation till naturen, och naturens relation till oss. Och för att förstå det behöver vi komma i kontakt med djur och natur.
I ett pressmeddelande från förlaget Rabén & Sjögren beskriver rutinerade djurillustratören och barnboksförfattaren Björn Bergenholtz problemet:
"Det finns otaliga böcker om djur som berättar om hur speciella de är, hur de ser ut, var de bor och vad de gör men väldigt sällan berättas det hur man gör för att få se dem, på riktigt. Det var det jag ville skriva om."
I hans nya bok "Hur ser man djur?" har han lyckats med sitt uppsåt. Han gör det lätt för en amatör att komma ut i naturen.
Här ett litet urval av hans enkla knep:
* Vill du titta på småkryp kan du lägga ett lakan på marken och skaka en buske över. Något litet fä kommer falla ned på lakanet och bli synligt.
* Att titta på fiskar under bryggan blir lättare med en undervattenskikare. En sådan bygger du med två flaskor med bortskuren botten, tejp och lite folieplast. Bara att kika ned under ytan.
* Ska du på ugglesafari ger du dig ut på natten när ugglorna hoar som mest, men låt inte sökandet bli långtråkigt. Kör till en plats, lyssna tio minuter, hittar du inget, kör vidare och stanna på ett nytt ställe i tio minuter.
Det är inte naturens faror utan hur du kan närma dig insekter, fiskar, fåglar och däggdjur som är den röda tråden i boken. Människorna och naturen är inte skilda åt, utan ryms på samma uppslag.
Det enda guiden saknar är ett praktiskt format. Den här boken vill du ta med dig på utflykten, men den är otymplig i A4-storlek med hård pärm.
Å andra sidan, när du väl är ute på äventyret kanske du inte vill titta i någon bok.
Lycka till i jakten. I sommar hoppas jag få syn på rävar, ödlor och grodor. Men inte ormar. Det har jag sett förr, och även om Björn Bergenholtz verkar cool när han beskriver stenrösen där kräldjur trivs så har jag alldeles för mycket respekt för huggormar. Men oroa dig inte, boken varnar tydligt för huggormens gift och det tackar jag för.