Det behövs egentligen ingen direkt anknytning till de kommande helgerna för att musiken ska kännas högtidlig. Och i det vakuum som alla inställda konserter lämnat ”i dessa tider” så är det bara att fröjdas vid all tillplattad musik som kommer. Fortfarande är också ljudkvaliteten så pass mycket bättre på cd än från strömmade källor.
Året jubilar är – ett litet tag till – Ludwig van Beethoven. Han kunde ha firat sin 250:e födelsedag i år men som så mycket annat så ställde han in den. Musiken fanns där ändå och det kom förstås många nya inspelningar under året. Få har ju betytt så mycket som denne titan inom konstmusiken. Man kan ju alltid spekulera i vad han hade varit om han levt i dag. Bland den digra utgivningen finns till exempel brittiska virtuosen Angela Hewitt. Hon tar sig an ett stort antal av Luddes nedskrivna improvisationer på ”Beethovens Variations”. Med sedvanlig fingerfärdighet får hon fint fram kompositörens lekfullhet – inte vad man kanske främst förknippar honom med – i allt från ”Eroica” till ”Rule, Britannia” och ”God save the queen”. Roligt och mycket välspelat.
En annan gigant, W A Mozart, får finna sig i att dela ett album med Beethoven. Denne komponerade nämligen åtta variationer på ett tema ur Mozarts ”Don Giovanni”. Med oboisten Alexei Ogrintchouk spelar medlemmar ur The Concertgebouworkest detta verk med finess och stringens. Än bättre spelar de albumets huvudnummer, Mozarts ”Gran partita”, ett annorlunda verk av tonsättaren som tydligt visar vilken bredd han hade.
När vi nu nämnt två av de största namnen så varför inte direkt över till det tredje: J S Bach. Dock inte som man kan tro ”Juloratoriet” utan en ovanlig inspelning av hans ”Goldbergvariationer”, nämligen på harpa. Parker Ramsay har åstadkommit ett mycket avslappnande album med 32 av variationerna. Mycket njutbart!
Fast lite riktig julmusik måste vi också ha. The London Oratory Schola Cantorum under ledning av Charles Cole framför ett antal klassiska sånger av namn som Palestrina, Tallis, Gabrieli och Victoria. Stämningsfullt och förstås sammetslent välsjunget.
Gitarristen Jacob Kellerman har gästat Uppsala många gånger. På sitt nya album tar han oss med till Spanien och en mycket välspelad tolkning av J Rodrigos smärtsamt vackra ”Concierto de Aranjuez” tillsammans med London Philharmonic Orchestra dirigerad av Christian Karlsen. På köpet får man hans välklingande gitarr i modernare verk av namn som Fransisco Coll och Pete Harden. Lägg till välkända de Falla och Albéniz. Härligt!
Det är något magiskt över tonsättares femte symfonier. Det gäller åtminstone Vaughan Williams vars femte i D dur är bitvis smått pastoral och en nedlugnare i ”dessa tider”. Här suveränt spelad av BBC Symphony Orchestra. På köpet får man utdrag från ”Pilgrims resa”. Mer brittiskt där cellisten Steven Isserlis mästerligt tolkar verk av sir John Tavener, en kompositör jag inte hört så mycket av, överraskande bra.
Ungern och Polen är ju inte bara bråkiga i EU. Därifrån kommer också stora klassiska namn som Bartók och Chopin. Pianisten Louis Lortie fortsätter på sitt sjätte album med en allsköns blandning av Chopins verk, allt så där självklart välspelat. Violinisten Frank Peter Zimmerman gör detsamma med både Bartóks ”Violinkonsert No 2” och tjeckiske Martinus ”Sonata för soloviolin”. Båda två verk som kräver full koncentration men belönar fullt ut, inte minst i den här inspelningen.