Grunden till kvinnlig rösträtt i Sverige lades för hundra år sedan och Uppsala stadsteater uppmärksammar detta lite extra i höst. Det har väl aldrig varit så många kvinnliga dramatiker, regissörer, ja hela konstnärliga team bestående av kvinnor bakom föreställningarna i Uppsala stadsteaters höstprogram förut.
21 september, är det Sverigepremiär för Tena Stivicics pjäs "3 vintrar". Pjäsen handlar om tre generationer i en kroatisk familj med tre nedslag i landets historia. Anja Susa regisserar. Hon är verksam i bland annat Belgrad, Danmark och Sverige. 2016 satte hon till exempel upp "Inte hela världen?" i Uppsala. I en huvudroll kan vi återse Anna Carlson, som gick i pension häromåret men som fortsätter som frilans.
En vecka senare, 29 september, är det dags för en urpremiär med feministhistoriska förtecken. Elin Wägners banbrytande roman "Pennskaftet" från 1910 ska få scenisk gestaltning, regisserad av Maria Löfgren. Boken handlar om en ung journalist som blir en hängiven anhängare av kvinnlig rösträtt och som inleder en romans med en man utan att gifta sig med honom.
Den tredje kvinnliga regissören i Uppsala i höst är tyska Anna Bergmann. Hennes scenversion av "The broken circle" har redan haft premiär i Karlsruhe i Tyskland men samma föreställning får nu Sverigepremiär 18 oktober.
Uppräkningen kan fortsätta med Anna Pettersson, annars chef för Strindbergs Intima Teater i Stockholm, som sätter upp humorföreställningen "På tunn is" med fyra kvinnliga komiker, premiär 26 oktober. Satiren "Kul med en kvinna!" regisseras av Karin Enberg och har urpremiär 7/12.
Till detta kan tillfogas, Cirkus Cirkörgästspelet "Epifonima" regisserad av Tilde Björnfors, reprisen "Trumbäraren" regisserad av Viktoria Kahn och barnföreställningen "Världens viktigaste möte" skapad av Maria Trost och Sara Waller .
Det är faktiskt bara tre av höstens föreställningar som är regisserade av män, "Cyrano" i regi av Jonas Österberg Nilsson, Aksel Morisses nybearbetning av "Doktor Glas" och reprisen av Ronny Danielssons "Bröderna Lejonhjärta". Sammantaget är det en radikal förändring av Stadsteaterns scener till en plattform för mestadels kvinnligt berättande.
Det ska bli intressant att se om denna mycket målmedvetna satsning på kvinnliga konstnärer bär frukt i form av nytänk runt själva uttrycksformen teater. Hoppas det.
Fotnot: 24 maj 1919 fattade riksdagen det första av två grundlagsändringsbeslut som skulle ge svenska kvinnor rösträtt. Den 26 januari 1921 fattade riksdagen det andra och bekräftande beslutet om grundlagsändringen. Hösten 1921 kunde svenska kvinnor rösta för första gången.