Nog för att kulturhösten kommit i gång med pandemianpassad teater, konstutställningar, konserter och filmvisningar för mindre publikskaror. Men den kulturform som ur konsumentperspektiv klarat sig bäst genom pandemin är ju litteraturen. För även om de fysiska författarträffarna uteblir så går det lika bra att läsa en bok nu som förr. Kanske bättre – eftersom många fått mer tid över när den sociala kalendern glesas ut. Extra bra går det förstås om du köper boken och får den levererad till din dörr, eller om du har ett lokalt bibliotek som erbjuder coronasäkrade bokkassar.
Förlagens utgivning har rivstartat. Redan ute finns flera omtalade släpp: Peter Englunds "Söndagsvägen" (utkom i juni), och Åsa Linderborgs "Året med 13 månader" är två exempel.
För den som vill variera säsongens läsning vill jag framhålla att välja variation i tempo. Varva något långsamt och tidskrävande med något korthugget och snabbt. Då mår läshjärnan utmärkt.
Först skulle man kunna tänka sig en långsam läsning av Carola Hanssons "Minnestrådar" (Albert Bonniers förlag, nyligen släppt), om ett judiskt kollektiv som på grund av Andra världskriget fastnade i Dalarna på sin väg till Israel. Hansson låter språket få ta sin tid och fokus krävs – en sorts läsning som kan kännas som att ge sig själv en fin present i form av både upplevelse och tid.
I skarp språklig kontrast står Patrik Lundbergs "Fjärilsvägen" (Albert Bonniers förlag, nyligen släppt), med sina korthuggna meningar och raka du-perspektiv. Den som hörde Lundbergs gripande sommarprat i P1 vet vad boken handlar om: journalisten Lundberg har skrivit berättelsen om sin mor, Birgitta Lundberg, som dog fattig och utbränd vid 67 års ålder. "Fjärilsvägen" går i snabb fart igenom de händelser som gjorde att Birgittas liv försämrades i tider där så många andras liv förbättrades och boken utmynnar i frågor om varför alla skyddsnät och möjligheter i dagens Sverige inte kom henne – och kvinnor som hon – till gagn?
Efter Fjärilsvägen är man måhända redo för en tegelsten. Hilary Mantels "Spegeln och ljuset" (Weyler förlag, nyligen släppt) är sista delen i trilogin om Thomas Cromwell och maktkampen runt Henrik VIII i 1500-talets England. Den som, liksom jag, ännu inte läst de två första delarna har ett supermaffigt höstprojekt att bita tag i.
Vill man röra sig i nutiden kommer en annan tegelsten ut snart, Klas Östergrens "Renegater" (Polaris, september), som han bland annat lovat ska ge svar på frågan om varför han lämnade Svenska Akademien.
Behöver man sedan varva med en kriminalroman kommer det förstås många också i höst: Hans Rosenfeldt (skaparen till bland annat tv-serien "Bron") inleder en ny bokserie med "Vargasommar" (Norstedts, september) och deckarkungen Jo Nesbø släpper nytt, "Kungariket" (Albert Bonniers förlag, september). Pascal Engman kommer med tredje boken i sin pågående serie, "Änkorna" (Bookmark, september).
Produktive Alex Schulman brukar vara lättslukad. Han tar sig an berättelsen om tre bröder på resa över landet för att sprida sin mors aska i "Överlevarna" (Albert Bonniers förlag, september).
Efter det kanske man är redo att ta sig an en efterlängtad ny roman av Majgull Axelsson: "Inställd resa till Sabarmati" (Norstedts, september).
På våra litteratursidor kommer du att få läsa om många av dessa böcker och fler därtill. Allt för att du ska få en rik läshöst.