För tre år sedan besökte Patti Smith Uppsala. Hon uppträdde på scenen i Botaniska trädgården och själv var jag där som recensent. Och visst var det stort att få hit en Polarpristagare och världsartist, hon som inte minst med sin bok "Just kids" blivit en ikon för poetens och vagabondens New York.
Nu är hon aktuell med en uppföljare, den poetiska memoarboken "M Train" med utgångspunkt i olika cafébesök världen över. Redan i första kapitlet hajar jag till.
”Jag lade mig ner på knä i sanden och drog med fingret upp ritningen till det café jag fantiserade om.”.
Sedan radar hon upp dem: Le Rouqet i Paris, Café Josephinum i Wien, Bluebird coffeshop i Amsterdam och….Café Uroxen i Uppsala. Har Patti Smith alltså suttit på café i Uppsala?
Mer förtäljer inte boken, även om det är uppenbart att hon har en förkärlek för det svenska. Titeln ”M Train” står för tre M: Memory, Murakami och Mankell, och hon har läst alla böcker om favoritkriminalaren Kurt Wallander liksom hon sett den svenska otextade versionen av ”Män som hatar kvinnor” och drömt sig bort i ”det dystra svenska landskapet”
Ett besök på caféet i fråga ger heller inga svar. Jag låter fantasin spinna vidare. Ser framför mig hur hon sitter där inne i källardunklet. Beställer sitt sedvanliga svarta kaffe och mörkt rostat bröd. Uroxen tilltalar henne nog, detta kraftfulla djur som dog ut när människan domesticerade det. Kanske besökte hon också Gamla kyrkogården i jakt på någon av Uppsalas döda poeter. Kanske var det samtidigt som jag själv kämpade med gitarrackorden till ”Because the night” i ett studentrum på Kalmar nation, bara ett tiotal meter från Café Uroxen.