Mormors systers fåtölj finns fortfarande i släkten, 40 år senare.
När min mormors lillasyster gick i pension skramlade släkten ihop till en fåtölj från Svenskt Tenn till henne. Detta var på 80-talet när allt skulle gå i ljusa pasteller, plast och krom så jag minns att jag tyckte den var anskrämligt ful med sina stora färgglada blommor på mörk botten.
Mitt emellan två världskrig bestämmer sig den 30-åriga teckningsläraren och tennkonstnären Estrid Ericson, född för 130 år sedan i Öregrund, att starta inredningsföretaget Svenskt Tenn. Hon lever då i ett samhälle där kvinnor just fått rösträtt och där kvinnliga entreprenörer och förebilder är få, men Estrids kreativitet och talang gör att hennes skapelse ska komma att överleva både kriser och varierande trender.
Färggranna mönstrade kuddar av bland andra Josef Frank på Svenskt Tenn. Klassiskt elefantmönster av Estrid Ericson.
I år är det precis 100 år sedan verkstaden och inredningsbutiken Svenskt Tenn slog upp portarna i Stockholm. Med anledning av jubileet pågår nu den innehållsrika utställningen ”A philosophy of home” – Hundra år av Svenskt Tenn” på Liljevalchs där företagets historia och föremål visas. Estrid Ericson har också uppmärksammats i en ny biografi av Hedvig Hedqvist ("Estrid Ericson – En biografi", Norstedts) som ger en personlig bild av grundaren.
Estrid Ericson var inte bara en skicklig entreprenör som ville erbjuda tennkonst till rimliga priser. Hon var främst en kreatör som blivit en ikon inom svensk form. Hon hade en unik förmåga att knyta till sig duktiga formgivare som verkade under varumärket Svenskt Tenn och bidrog till hennes vision om att hemmet ska vara "en plats för fysisk och själslig bekvämlighet". Tio år efter att hon grundade Svenskt Tenn tog hon in den österrikiske formgivaren och arkitekten Josef Frank, som flydde antisemitismen i sitt hemland, att verka fritt inom företaget.
Estrid Ericson och Josef Frank i butiken Svenskt Tenn på Strandvägen i Stockholm.
Estrid Ericson och Josef Frank 1964.
För många är butiken med sina vackra ting och färgstarka mönster känd som den plats dit Östermalmsdamer vallfärdat för att smycka sina hem. Men vad många inte vet är att de dyrbara möblerna och textilierna bidrar med mer än elegant inredning.
När entreprenören, finansmannen och Hebybon Anders Wall var ung och studerade vid Handels bodde han i närheten av Svenskt Tenn och gick ofta in och tittade – men köpte aldrig något. En dag fick han frågan vad han gjorde i butiken, och svarade då att han drömde om att någon gång i framtiden ha råd att handla där.
När det många år senare var dags för Estrid Ericson att sälja sitt livsverk rådgjorde hon med Anders Wall. För att Estrids vision skulle leva vidare och företagets framtid säkras beslutade de tillsammans att bolaget skulle köpas av nybildade Kjell och Märta Beijers stiftelse, grundad av Anders Wall.
Utställningen ”A Philosophy of Home” – Hundra år av Svenskt Tenn” pågår just nu på Liljevalchs.
Sedan 1975 står Beijerstiftelsen – som har 50-årjubileum i år – som enda ägare av bolaget Svenskt Tenn och har sedan dess sett till att bolagets överskott går till forskning inom bland annat medicin, genetik, ekologi och artificiell intelligens. Vid Uppsala universitet och SLU är just nu nio forskare inom dessa områden helfinansierade av stiftelsen, som sedan starten har delat ut mer än en halv miljard kronor till forskningen.
Så nästa gång du ser en kudde med Estrid Ericsons ikoniska elefantmönster eller någon av Josef Franks blommande tapeter kan du tacka dess ägare för att de gynnat svensk forskning. Och vad gäller min mormors systers fåtölj, mer än 40 år senare finns den fortfarande kvar i släkten. I mina nu vuxna ögon är den fantastiskt fin.
Hedvig Hedqvist gav förra året ut en ny biografi om Estrid Ericson ("Estrid Ericson – En biografi", Norstedts).