Något är ruttet i spanska staten

Bo Gustavsson skriver om mysteriet kring Lorcas död.

Bo Gustavsson skriver om mysteriet kring Lorcas död.

Foto: SERGIO TORRES

Krönika2016-09-02 16:34
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag på morgonen den 19 augusti 2016 börjar jag skriva denna text till minnet av dig, Federico. Du mördades i gryningen den 19 augusti 1936 för 80 år sedan. Falangisterna förde dig till avrättningsplatsen tillsammans med tre andra dödsdömda utanför byn Viznar nordost om Granada. Då jag var i staden för några år sedan, planerade jag att besöka byn men det blev inte av. Därför skriver jag denna text till dig, Federico, jag besöker byn och platsen för din död i denna text. För alla som älskar poesi och kultur över huvudtaget är varje gryning den 19 augusti sorgens gryning.

Federico García Lorcas kvarlevor har aldrig återfunnits och omständigheterna kring hans död förblir en gåta än idag. Flera försök har gjorts genom åren att hitta hans grav, senast vid en utgrävning 2009. Nu vill den argentinska undersökningsdomaren Maria Servini öppna fallet igen och slutgiltigt fastställa platsen för mordet. Hon kräver att få tillgång till all information från spanska regeringen då hon åberopar en hemligt och tidigare okänt dokument från 1965 där polisen i Grenada beskriver arresteringen och avrättandet av poeten. Platsen för hans död omtalas som en grävd grop ”två kilometer till höger om Fuente Grande” strax utanför Viznar. Fuente Grande( Stora källan) är ett känt källsprång som besjöngs redan av Granadas arabiska poeter på 1200-talet. I dess omgivningar mördades den spanska poesins störste namn på 1900-talet.

Francoregimen erkände aldrig avrättningen av Lorca utan hävdade att han dödades under inbördeskrigets första månader då stridigheter rasade vid Granada. Efter diktatorns död antogs 1977 en amnestilag för brott begångna under Francoregimen, vilket har omöjliggjort upprättelse för offren och deras familjer. 2008 inledde domaren Baltasar Garzon en utredning med rubriceringen brott mot mänskligheten om massavrättningarna under inbördeskriget och repressionen under Francos tid vid makten men han tvingades lägga ner utredningen. Ett mål för den människorättsorganisation som företräder offren och deras familjer ARMH är att upphäva amnestilagen och att de hemliga arkiven blir offentliga. Inbördeskriget är fortfarande ett öppet sår i det spanska samhället. Spanjorerna har inte gjort upp med sin mörka historia och det har inte heller den katolska kyrkan i Spanien gjort. Det är hög tid att så sker och att mysteriet kring Federico García Lorcas död skingras.

Den som ägnat sin forskning åt att kasta ljus över Lorcas död är den irländske författaren och historikern Ian Gibson. Det gäller framför allt i boken ”The Assassination of Federico García Lorca”. Gibson har också skrivit en biografi över den spanske poeten som finns översatt till svenska. I ”The Assassination of Frederico García Lorca” redogörs för de sista dagarna i Lorcas liv. Många teorier och spekulationer har alltsedan mordet i augusti 1936 varit i omlopp om hans sista tid i livet.

Gibson försöker bena ut tillförlitliga fakta men det är inte helt lätt eftersom mordet omgärdas av ett töcken av medveten desinformation från myndigheternas sida. Vad är fakta och vad är officiella lögner? Det är något ruttet i den spanska staten eftersom man fortfarande inte kan avslöja sanningen om avrättningen av Federico García Lorca. På ett monument rest till minnet av offren vid avrättningsplatsen utanför Viznar står ”Lorca eran todos” – Lorca var alla. Det är väl just anledningen till att sanningen om poetens död än idag förtigs. Hans tragiska öde har blivit en symbol för alla offren under spanska inbördeskriget.

Krönika Lorca

Bo Gustavsson