En av TV4:s största programledarnamn har varit i blåsväder och varit våldsam med en kvinnlig medarbetare. TV4 avbryter nu samarbetet med honom och kommer inte att gå in i nya planerade produktioner med "profilen", säger programdirektör Viveka Hansson på TV4.
Det är spännande hur snabbt en programledare går från att vara en del av TV4-familjen till att bli en "profil" så fort något dåligt händer. På inget sätt vill jag försvara programledarens agerande. Det jag funderar över är om det avslutade samarbetet beror på att TV4 bryr sig om medarbetarnas trygghet eller att våldsamma programledare är dåligt för varumärket.
Det är ju som alla vet, inte första gången som en "profil" på TV4 beter sig vidrigt mot sina medarbetare. När en annan välkänd programledare stängdes av från TV4 efter anklagelser om våldtäkt och sexuella övergrepp var detta inget nytt för ledningen. Flera chefer visste om vad som hänt och att han var aggressiv och obehaglig att samarbeta med visste många. Det hanterades lite som en hund som skäller men inte bits: man log, drog lite i kopplet och fortsatte som inget hänt. För hunden råkade vara en kassa-ko.
Det som fick TV4 att stänga av programledaren var att Metoo-vågen svepte in och gjorde att den här typen av beteende började få konsekvenser. Precis som så många andra av de maktens män och kvinnor som svinat och förstört människors liv, så visste många, men det fick fortgå. När det blev offentligt och uppenbart att TV4 kunde tappa kunder på att ha en våldtäktsanmäld programledare framför kameran började de som hela tiden vetat att skruva på sig. Något var tvunget att göras. Programledaren fick gå. Cheferna som vetat hela tiden satt kvar. I en berömd intervju sa TV4:s VD Casten Almqvist att programledaren var ett enskilt rötägg i en i övrigt fin organisation.
En fråga man kan ställa sig som är större än TV4 och programledaren som blev våldsam mot en medarbetare, är vad som händer när produktionsbolag och stora mediekoncerner skapar karaktärer som blir så verkliga att de som ska spela dem blir den karaktär de borde kliva ur när kameran stängs av? Vem tar ansvar för alla dokusåpadeltagare som fick vara med i tv för att de var "bitchen", "han som knullade i tv" eller "den feta som pratar om sitt självhat" när säsongen är över? Posttraumatisk tv-kändissyndrom har det kommit att kallas när de som fick vara kända i 15 minuter sedan släpps ut till noll uppmärksamhet, när det enda som återstår av framgången är skammen.
När vi pratar om enskilda "rötägg" istället för att se att grunden för stora delar av mediebranschen är rutten, kommer vi att fortsätta få läsa om "profiler" som plockas bort ur produktioner. Bland produktionsbolagen som anlitas av de stora TV-kanalerna finns det medarbetare som kan arbeta dygnet runt utan att få en timme betalt i övertid. Det, liksom att bli utskälld av koleriska programledare, är ofta en del av den "hårda skolan" som är tv-branschen. Istället för att offra "profiler" och människorna som dansar runt dem, borde ledningen på dessa stora bolag på riktigt ta frågan om arbetsmiljön på allvar. Människor som mår bra gör ett bättre jobb. Människor som är trygga vågar vara kreativa. Så hör och häpna, det går faktiskt att tjäna pengar på att vara den goda arbetsgivaren som fångar upp problem istället för att ignorera dem, och sedan när det gått över alla gränser, göra sig av med dem.