Material eller materiel - en kris i krisen

Varför skriver UNT "materialkrisen", det är väl ändå fel? Nej, säger experterna.

Plasthandskar - är det material eller materiel? Eller båda?

Plasthandskar - är det material eller materiel? Eller båda?

Foto: TT Bild

Krönika2019-10-29 09:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 3 oktober gick Akademiska sjukhuset upp i så kallat stabsläge på grund av en omfattande materialbrist, och ett par dagar senare följde hela Region Uppsala. Handsprit, provrör, toalettpapper och andra förbrukningsartiklar tog slut och leveranser av nytt kom inte fram i tid.

Att operationer behövde ställas till följd av detta är förstås upprörande –  men det finns också en språklig detalj i nyhetsrapporteringen som har väckt både frågor och irritation. Det handlar om just materialet. Noterade du kanske själv hur jag genomgående skrivit "material", i stället för "materiel"? Eller tänkte du inte alls på det? Många läsare har i alla fall hört av sig till tidningen för att påpeka att vi borde skriva "materiel". "I lärdomsstaden Uppsala borde man rimligen veta om skillnaden i betydelse av ordet" skriver en läsare med e-post till nyhetsredaktionen. Liknande synpunkter har kommit in per telefon och i sociala medier.

Ändå fortsätter våra reportrar att skriva "material". Varför? 

"Material" betyder "råämne", medan "materiel" betyder "hjälpmedel, redskap". Den komplicerande faktorn här är att "material" också har bibetydelsen "hjälpmedel, redskap", alltså samma som "materiel". Språkrådet rekommenderar att man använder "material" rakt av, bland annat för att det i praktiken kan vara svårt att avgöra vad som är vad. 

David Håkansson, professor i nordiska språk på Uppsala universitet, säger att tidningen gör rätt som följer rekommendationen:

– Normalt sett så försöker man ju upprätthålla betydelseskillnader, men just denna distinktion är svår att upprätthålla.

Så det är inte bara slö språkanvändning att genomgående skriva "material"?

– Nej. Man ska ta språkförändringar som riskerar att sudda ut en viktig betydelse på allvar, men denna distinktion är ganska meningslös: "Vi har bra material i vårt materiel." Orden utgår ju också från samma latinska grund. Är man orolig för språkets utveckling finns annat att oroa sig för.

Är det en ny företeelse att röra ihop material och materiel?

– Nej, det här har nog alltid varit krångligt, säger David Håkansson.

Det blir alltså även fortsättningsvis "material" i rapporteringen om materialkrisen i Region Uppsala.

Härmed startar vi en ny språkspalt. Har du en fråga om språk eller språkanvändning? Hör av dig till oss! Skicka e-post till kultur@unt.se (märk mailet "språkfrågan"), eller vanlig post till UNT Kultur, Box 36, 751 03 Uppsala.

Johanna Åberg Lundén
Johanna Åberg Lundén